tisdag 29 september 2015

New York 2015

Ännu en gång har det varit lite tyst här på bloggen på grund av en liten resa för matten och hussen. Nässla har haft det toppen på kollo hos Jens och jag har kunnat slappna av till fullo! Tomas åkte upp några dagar före mig och så möttes vi dagen efter jag kommit upp och så spenderade vi några dagar i the city that never sleeps. Har varit där en gång tidigare men dåligt förberedd och tråkigt väder gjorde inte det till min favoritstad. Nu fick den revansch, hade jättetrevligt!! Egentligen gjorde vi inget speciellt, så jag bjuder bara på några utvalda bilder, direkt ur kameran, oredigerat :-)

Jag landade vid 22 på kvällen och utmanade ödet genom att ta tunnelbanan till hotellet, snål ekonomisk som jag är. Det var liiiite läskigt med tanke på områdena jag fick byta tåg på, men gick jättebra. Läskigast var att kliva upp på gatan på okänt ställe i Queens, skulle jag hitta hotellet? Skulle det vara gangsters ute på gatorna? Kan säga att jag var grymt lycklig över att se hotellet 20 meter från uppgången från tunnelbanan!
Det mycket snygga hotellrummet på The Paper Factory hotel i Queens
Utsikten från hotellrummet var väl så där, men det är sällan flashigt på hotellen i NY. Vi valde fräscht framför läge denna gång. 
Innan Tomas hann komma och möta upp mig tog jag en tripp på egen hand in i centrum och passade på att besöka det stora och vackra biblioteket..
och ta en liten snabb lunch från en matvagn som fick ätas i Bryant Park
Fick hålla i mig från att dansa. Och klippa naglarna som det stod på en annan. 
När Tomas kom så åkte vi tunnelbanan till Coney Island, nöjesfältet som ni säkert sett i en del filmer. Tyvärr var det stängt under veckodagarna så här års så vi fick bara njuta av strandpromenaden. 
Det var varmt och skönt och vi fick en del färg under veckan, oväntat nog. 
I bakgrunden ser man själva nöjesfältet, ett av de äldsta i landet tror jag.  

Det fanns en liten grafittiutställning som åtminstone var öppen!
På kvällen blev det att avbocka en ny maträtt, friterad calzone med två sorters ost. Jag tror jag aldrig ens ätit en calzone, började stort!
Varje morgon börjades med en varm choklad med lass av socker i när vi kommit in till stan. Mjukstarta lite. 
Det finns många fina katedraler gömda mellan höghusen, denna fick senare besök av självaste påven! 
En gammal tågbana på höjden växte igen och designades sedan om till ett gångstråk längs med Manhattans västra sida. Skönt att gå och slippa trafiken och alla rödljus ett tag. 

Gammalt möter nytt. Så är det överallt i stan. 
Flat iron building

Det ingick ingen frukost på hotellet (valde bort det då det oftast bara består av konserverade muffins) men 50 meter bort fanns det en "all american food" som serverade frukost. Så NY det bara kan bli med bagels och american cheese, toasted. Mums!!

Promenad på Brooklyn Bridge
Utsikten från bron, notera blandingen av kyrktoppar, gamla skrapor och moderna skrapor.
Efter bron var det dags för fikat i parken, denna gång delade jag mina smulor med den här fröken (ja hon hade hängtuttar så det fanns nog bebisar någonstans) som åt rakt ur handen. Tomas var ingen mästerfotograf tyvärr så det kom inte med på bild. 
Inte långt från Brooklyn Bridge ligger World Trade Center så vi traskade bort till deras nyinvigda Freedom Tower (numera One World) och åkte upp 101 våningar i USA's högsta skyskrapa. 
Fota fota fota!

Väldigt frän utsikt som inte går att göra rättvis på bild. Och sättet de presenterade det på var faktiskt "breathtaking"!
Strax bredvid finns ett tragiskt minne av de två tvillingtornen som en gång stod där. Två hål med namnen på alla omkomna från terrorattentatet, det är svårt att gå förbi utan att känna något. 
Det finns inte så gott om offentliga toaletter på Manhattan. Då får man låna på köpcenter, men är man några gator bort hinner man liksom inte. Då får man gå in och festa på en mexikansk bar istället. 40$ för ett toabesök är ju som hittat ;-) 

Men på föreställningen vi gick på senare på kvällen var det gratis toa. Med utsikt. 
Hade bokat biljetter till STOMP, rekommenderas varmt! Fick rysningar flera gånger, så otroligt duktigt gäng! 
Solen skiner och kroppen får väckas till liv i Central Park
Passar på att turista till 100% genom att ta en båttur i sjön där. 
Turistigt värre, men mycket skönt för fötterna så här 3 dagar efter promenader HELA dagarna
Det här skulle kunna vara en symbol för NY, finns överallt så har man cravings för Pretzels så har man det bra där. Ingen personlig favorit dock. 
På en buss vågade vi oss tom till lite ruffigare områden. Som idag kanske är lite mindre skrämmande än vad de har varit, men jag skulle nog inte kliva av och gå hur som helst där.  
Yankee Stadium som kvällen till ära hade en stor match. Och alla flaggor på halv stång för att hedra "Yogi Bear" den spelare som under natten hade dött.  
Jag försökte få tag på biljetter till min kändiscrush Jimmy Fallon innan vi åkte, men jag var typ ett halvår för sent ute.  Fick nöja mig med att äta en Ben & Jerry-glass med hans smak istället. Nästan samma. 
Empire state buildning
På kvällen tog vi en kvällsbuss över Manhattan Bridge med spektakulärt vacker utsikt. Hann ta denna innan solen gick ner, sen blev det bara finare, men tyvärr mindre fotovänligt och bilderna gör ingenting rättvisa så de får vara kvar i kameran. Jag fick rysningar över hur vackert det var i mörkret med alla lamporna!
Tillbaka på hotellet, kolla in den fräna traktorhuven som blivit ett bort. Många såna detaljer överallt där. 
Påven var i stan, vilket märktes på många sätt. Här stod han och vinkade utanför Madame Tussauds ;-P
Fast här var han faktiskt på riktigt, i en av bilarna. På väg från ground zero till Harlem för att träffa några skolbarn. Givetvis hade jag kollat in hans schema, fast att vi råkade stå på en bro precis över där han åkte var faktiskt bara en slump. 
Chinatown
På tal om att det fanns få toaletter, då blir man ju lagom glad över detta. Så äckligt dessutom, hur kan man göra så?? *ryser*
Rockefeller Center

Katedralen från utsidan. Så stor att det var typ omöjligt att få med hela på bild.. 
Ytterligare en bild från hotellet, precis innan vi åker hem
Sista väntan på tunnelbanan nu då! Tomas är inte nöjd över att vi tar tåg istället för taxi, men han behöver härdas!
Kom hem i lördags kring lunch då vi hämtade upp Nässla på vägen. Söndagen var lite jetlaggad men gårdagen var jag helt bra, förutom att jag knappt kunde vakna på morgonen. Idag tvingade jag mig upp vid 6 så nu är nog allt i sin ordning igen :) Nu är NY minnen och jag kommer verkligen ha det som ett väldigt roligt minne!

lördag 19 september 2015

Spår, svamp och packning

Jag och Nässla är ensamma hemma, något jag i normala fall är van vid och tycker är skönt. Men när sambon inte kan nås på telefon eller chat så känns det faktiskt tomt även för mig. Snacka om att man gjort sig van att kunna vara nåbar hela tiden. Men om två dygn så är vi förhoppningsvis i samma land! För att inte grubbla totalt så har jag hållit mig sysselsatt. Biblioteket, upp till klubben och låna en chipläsare inför KM och gå ett spår. Hämta Nässla och gå spåret med efterföljande svampplock (där jag såg under spårets gång). 

Spåret var på det gamla vanliga stället och idag provade jag två utmaningar, ett garnnystan (den blå bollen) där jag gick runt och runt i samma härva en stund. Den andra utmaningen var mycket väg. 

Fick även en ofrivillig störning när det kom ett gäng i tights som skulle träna intervaller i backen. Själva backen gick inte mitt spår i, men de la liggunderlag och grejer där jag kom ut från skogen och skulle gå ut på vägen, vilket störde Nässla lite (den första röda härvan). Hon fick söka upp spåret helt från bilen vilket hon gjorde bra (fick inte igång den helt i starten när spåret lades, därav bara rött spår i början). Sen tuffade hon på bra, gick i princip rakt igenom nystanet, plockade alla pinnar och blev bara lite störd på stället där de legat innan den stora svårigheten VÄGEN kom. Hon börjar med att spåra men sen går hon på erfarenhet. Spåret SKA gå över vägen. Spåret SKA gå in i skogen. Provade flera gånger att bara ta sats och hoppas på det bästa. Eftersom det är en väg med trafik valde jag att ha kort lina och inte ge henne för mycket svängrum om det skulle komma en bil, men det var helt uppenbart att på vägen går man PUNKT. Jag är i alla fall stolt över mig själv som kunde hålla humöret uppe och till slut så kom vi åtminstone till den delen där spåret gick upp i skogen igen. Swisch och swosch så var vi strax i mål!

Efter det blev det lite hopp och lek, svampplock (som blev lunch) och nu vila. Nässla verkar lite nöjd. Strax blir det avfärd in till Eskilstuna för milen i spåret och kvällen bör jag städa och packa inför morgondagens avfärd. 
Ett öga öppet, OM det kommer någon bil på gatan som behöver sig en avhyvling. 

fredag 18 september 2015

Vittring med tvist, har ni hört den förr?

Det är inte helt kul att vara Nässla i det här hushållet just nu då matten snart ska iväg på egna äventyr utan henne. Inte för att hon oroar sig för det för egen del (hon ska ju på kollo hos Jens!) men för att jag inte har så mycket tid för lattjolajban. Så, man tager vad man haver. Skulle vika tvätt i morse, Nässla ber om något skoj. Gömmer lite godis och får samtidigt träna dold plats (det går förvånansvärt bra när jag gömmer saker hemma, kanske något att ta med till träningsplan?). Hon är tillbaka innan jag ens vikt en t-shirt. Letar något annat att gömma och hittar vittringspinnarna. 

Jag är inte rädd för att lattja med vittringspinnarna. Lite som jag inte varit rädd att lattja med viltet i apporteringen. Varför jämför jag de här två då? Jo, för väldigt många ser detta som heliga saker där hundarna absolut inte får hantera grejerna fel. Dummies kan vi kasta lite hej vilt och busa med men när hunden har en fågel i munnen är det serious business. Självklart ska man behandla vilt med respekt, men jag har i övrigt ganska avslappnad attityd kring Nässla och vilt. Och samma med vittringspinnarna. Ibland bär hon dem på promenad, ibland kastar jag en i högt gräs för att leta efter och ibland skiter jag i att hon tuggar sönder en när hon ligger och slappar (sjukt, jag vet!). Så när hon tiggde om att få göra något mer fick hon leta efter vittringen!

Hon fick ligga utan att se vart jag gömde det, la ut grejerna precis som det ska vara direkt ur påsen. Tog och målade på en och gick tillbaka och skickade Nässla. Jag var ju tvungen att vika tvätt så hon fick leta efter pinnarna på egen tass. Efter en stund hör jag bara brak och snabba galoppsteg mot mig, ett sjujäklars självförtroende kom hon flygandes med och dra på trissor, rätt pinne hade hon i munnen! Kanske fick hon tänka till lite och lägga till en erfarenhet i repertoaren, för hon kändes extremt säker när hon kom springandes med den, eller så hade hon tur. För mig spelar det ingen roll, hon verkade ju ha väldigt kul åtminstone :)

Snyggast!

I veckan fyllde jag 25 för nionde gången och förutom den sedvanliga uppvaktningen av familjen fick jag också en present av bästa Zandra!! En snygg lila munktröja med det här trycket på ryggen :D Passade både storleksmässigt och textmässigt ;-)

måndag 14 september 2015

Provbäst!

I går var det årets sista spårprov. Jag åkte dit (som ni vet) med en förhoppning om viltstörning och därmed även ett HP. Jag vet att de inte växer på träd så jag var ändå avslappnad när jag kom på plats, det blir ju vad det blir. Vi hade katalognummer ett och var också först ut av två i spåren. Jag kände mig laddad och glad, det här skulle bli kul! Domaren Kenneth Hellstrand tittade på mig i mina löparkläder och sa: "Nog för att du är söt och ärtig, men jag tänker inte springa efter dig och behöva syrgastub när spåret är klart!" Att lite träningskläder kan skrämmas så mycket! Jag sa att jag förutsatte att han var skidskytt och kan skjuta bra även om han flåsat lite ;-) Med oss i spåret hade vi också en domarelev. 

I rutan kände jag mig inte alls stressad som jag brukar utan slappnade av och lät Nässla leta i lugn och ro. Höll emot när hon började gå för att kolla om hon verkade säker men nja, de första var hon inte det på. Sedan märkte jag en stor skillnad på henne så trots att jag inte såg någon uppspark så vinkade jag till domarna att vi hade det och tuffade efter Nässla. Började med en slänt nedför, sedan direkt upp för mossklädda stenrösen, som direkt igen gick ner så det blev både klättrande och hasande (och jag förstod varför domaren inte ville springa!). Nedanför kom vi in i gräs som gick över midjan på mig och där var även legan. Hon vek först av utan att gå in i legan, men så vände hon ganska snart, gick ut i legan, snurrade lite och började äta gräs så då backade jag tillbaka själv dit jag visste att hon hade spåret sist. Hon hakade på och tog upp spåret omgående och hoppade över ett dike in i nästa terräng, död skog. Här var det läskigt för sån terräng har vi inte provat på förr. Det märktes att det var svårare för henne men hon jobbade på bra ändå. Ut i mossan/ormbunkarna en sväng, upp och ner bland stenar och sedan tillbaka in i den döda skogen. Trassla ut det döda trädet som fastnade i linan (utan att störa Nässla) och sedan in på nästa terräng, ängsmark med kort gräs och matplats för vilt! Tur att vi spårat på gräs under våra träningar! Inte helt spårnoga, men på andra sidan gräsmattan blev vi ombedda att vänta vid vimpeln - äntligen! Skottet gick och Nässla for iväg på skogsvägen (!) och pang på klöven. Tjohoo! Vilket roligt spår tyckte jag, och domarna var väldigt lättade eftersom de hade varit mycket oroliga över terrängen (det blir inte alltid som de tänkt sig när de lägger på mark som inte är deras). När vi klev ur skogen däckade Nässla på vägen och jag var alldeles lyrisk, vilket jobb vi hade gjort! Domaren sa att han kunde inte säga något om valören (fast jag visste att vi hade ett förstapris), men han sa att vi samarbetade väldigt bra. Så kul att få den kommentaren :)

Sen blev det en mycket lång väntan på domarkonferensen och jag hade förhoppningen om att kanske skulle det här kunna ge ett HP. När de äntligen hade prisutdelning var vi ut först men icke något HP.. I vilket fall, det förändrade INTE min känsla för någonting, jag kunde verkligen inte annat än att vara nöjd. Sen blev det dags att utse provbästa hunden och kommissarien sa att det hade varit jämt om de gått på tid så terrängen fick avgöra och därför gick vandringspriset alltså till startnummer ett! Tjoohoo vilket glädjetjut jag fick ut!! Eftersom vi var provbäst blev vi även per automatik bästa retrievern så två stora pokaler fick följa med oss hem. 
Foto: Ulrika Wermelin
Spåret tog 18 minuter och kommentaren var:

En hund som startar utmärkt, löser alla uppgifter, trevligt förd. 

lördag 12 september 2015

Nu är allt i sin ordning!

Det har varit en hel del med arrangemanget av spårprovet men igår gick ÄNTLIGEN allt iväg och idag ringde jag det sista samtalet gällande allt. SÅ skönt att kunna lägga det till handlingarna (nåja, själva provet är kvar) och slippa känna sig stressad. Med mindre stress kommer förhoppningsvis mer uppdateringar och jag börjar med en lite längre nu, för här händer det grejer!

Som exempel så var jag och Nässla och spårade i förrigår och som ni kan se på bilden var hon skiiiiitduktig! Hon blev inte ens störd när jag ramlade bakom henne :-P Jag fick ett rejält löparpass bakom henne i skogen och det känns som en bra uppladdning inför morgondagens viltspårsprov, hon har motivationen och jag förstår henne bättre och bättre!
Ett litet fusk i "fingret" där uppe, annars full pott!
Nu håller vi bara tummarna för att vi får ett litet vilt som stör oss i spåret i morrn (och att Nässla klarar av det så klart!). Vi vill ju till SM-kval 2016!! Och på tal om viltspår så har jag haft en del kontakt med ansvarig i SSRK och hon tyckte jag skulle utbilda mig till domare. Och av en tanke föddes en annan osv, så nu har jag faktiskt anmält mig till en kurs i jägarexamen. Jag tänker inte skjuta några djur, men tänker mig att kunskapen är bra ur både viltspår och apporteringssynpunkt och kanske vi får komma in mer i eftersöket om vi gör detta. Så om drygt en månad börjar den kursen! 

Tro inte att det är den enda utbildningen jag har anmält mig till heller. 2015/2016 får verkligen bli år för vidareutbildning. Visst har jag gått en del kurser och lärt mig massor under åren, men i år har jag hittat utbildningar som jag hoppas kan vara ett steg till i utvecklingen. Som jag skrivit förr ska jag om en månad åka på Clicker expo i Warwickshire till att börja med, alldeles ensam. Några veckor efter det åker jag och Zandra ner till Trollhättan och kursar i TAGteach hos Eva Bertilsson. Sedan blir det lite kursvila men i mars nästa år blir det även Do As I Do med Claudia Fugazza. Har läst lite i boken och det går säkert att göra det på egen tass, men å andra sidan får man passa på när det kommer något nytt. Som om det inte vore nog har jag även anmält mig till en onlinekurs i programutveckling i Freestyle, det kan vi verkligen behöva! 

När jag inte spenderar mina pengar hej vilt på kurser så är det bara det gamla vanliga, ni vet..  

Nässla vill inte gå ens på morgonkisspromenad..

För hon har ett äpple!
Men hon börjar bli lite piggare på att gå, tror hon mår lite bättre av att det är svalt ute. Ibland glömmer hon även helt bort att protestera! :-O Och gå blir det mycket av nu, på helgerna blir det nästan 1,5 mil om dagen och vardagar mellan 5-10km. Det är ju bara några veckor kvar till Tjurruset så det är bra att få upp lite flås, även om det mest varit gång. Men lite spring har jag fått till och jag tror det kommer att gå bra att springa också. I tisdags promenerade vi till klubben och det var ju spännande. Jenni skulle träna på sina TL-skills i brukslydnad inför klubbens tävling om några veckor och Nässla fick vara försökshund. Kan ju säga att jag är rätt nöjd med att det inte blir någon brukstävling för oss då som Nässla höll på ;-) Däremot jobbar vi hårdare med lydnaden. Snart innesäsong och då är det ju dumt att låta bli att tävla på vår egen tävling i november. Så nu är vi i full gång med lydnaden igen. Just nu ligger fokus på att Nässla ska behålla fokus under fritt följ och det tar sig! Sen är vi och pillar lite i alla moment, det behövs ju minst sagt. 

Medan jag och Nässla spårar och leker lydnad så gör syrran något mycket viktigare, nämligen tar hand om sina tio små valpar som är en vecka idag! Så gulliga och självklart är jag ovanligt sugen... 

Gullrumpor!!
Men vad är väl en bal på slottet när man har Nässla? Nej hon ger mig huvudbry så det räcker och blir över, hon behöver ingen lillesyrra än på ett tag :)