lördag 26 augusti 2017

Vad hände sen?

Det blev lite dålig uppdatering efter att jag skrev att vi fått bakslag och det är helt enkelt för att jag tog en tur till Norge och inte hunnit med det. 

Vi var först hos Anna på måndagen, då reagerade hon på knät lite grann men väldigt mycket när hon tog på sätesmuskeln. Så mycket att hon tom försökte ta sig ur greppet. Först tänkte Anna att hon nog rivit upp knäskadan och kanske behövde opereras ändå, att all skada inte framgick hos ortopeden. Men ju mer hon fick laser desto tydligare framgick det att skadan kanske inte var där ändå, för hon reagerade på minsta lilla på rumpan. Jag kom då på att Nässla också betett sig annorlunda med denna skada mot knäskadan, för hon var bekymrad i bilen, försökte bädda om, ville inte ligga och flåsade massor, vilket hon inte alls gjort med knät. Så vi bestämde att jag skulle komma tillbaka redan på tisdagen för att se om lasern haft någon effekt på sätesmuskeln. Så nästa dag åkte vi vår tur igen till Täby och när jag väl fick med mig Nässla in (det var inte alls trevligt där inne sa hon) så var det en enorm skillnad! Hon kunde trycka jättehårt på samma muskel utan att hon knappt reagerade och Anna sa att hon på måndagen bara tryckt en tredjedel mot den här belastningen. Dessutom reagerade hon inte heller då på knät. Så hon fick en omgång laser till, ordinerat vila en vecka och sedan kan vi återgå till den nivån vi var innan (eftersom hon inte hunnit bli av med musklerna under den här tiden). Och vi skulle absolut åka till Norge tyckte hon, bara vi inte tar långa turer. Att bo i en trång lägenhet är ju dessutom bättre för det finns inga risker för röj här inte. 

Så nu är vi i Norge. Nässla är lite besviken på promenadlängderna och protesterar tydligt varje gång vi vänder hem. Jag förstår henne, det är härligt att gå på tur här. Men vi kom iallafall iväg! 

lördag 19 augusti 2017

Bakslag och semester

Veckan som varit har hela familjen vart på semester på Öland. Sååå mysigt om det inte vore för ett stort svart moln som upptäcktes direkt när vi kommit fram - Nässla stötte inte på benet när hon reste sig i bilen. Eftersom ingenting särskilt har hänt, mer än det normala att hon rör sig på tomten och där kan härja lite på egen tass (ingen lek med andra har skett och aldrig lös i skogen eller dylikt) så tänkte jag att kanske hade morgonens simning ihop med att sen ligga i bilen i så många timmar gjort henne lite stel. Så nästa dag fick hon helt enkelt vila från simning och våra promenader (som ingår i rehaben). Tyvärr var det samma sak igen när hon vid ett tillfälle skulle kliva ur bilen och jag kände minst sagt så här 😭. Vi som skulle åka ner till Norge nästa vecka och njuta av om än korta men ändå promenader. Vi som kämpat med varje pass i flera månader. Vi som ställt in utlandssemester för att inte riskera att hon skulle dra upp skadan hos hundvakt. Och så känns allt helt bortkastat, när jag trodde att vi snart var klara. Jag kontaktade Anna, som vi ändå hade en bokad tid hos på måndag om vad vi skulle göra nu för att inte göra det värre. Eftersom hon inte visste vad det kan bero på och vi snart ska ses så får vi avvakta med simningen och hålla oss till korta koppelturer och träning på pilatesbollarna. Så nu väntar vi ett par dagar till i väntan på vad Anna säger och vad planen blir framöver och om min semester blir i Norge eller Täby.. Inte så mycket att göra just nu, så istället får ni lite bilder från vår semester. 
På vägen ner blev det fika på Smultronstället. Glass i lämplig storlek och goda smaker.
Hundar var välkomna och blev bjudna på glass och vatten.
Vi hade hyrt lägenhet på Äleklinta gård, någon mil norr om Borgholm. Jättefin utsikt och första kvällen blev det picknick utanför (när vi väl hittat en öppen ica, vem stänger kl 18??!)
Familjemys
Utsikten från picnicfilten
Nässla och husse väntar på toppen (om man nu kan kalla nivåskillnaderna på Öland för toppar)
I det vita huset bakom hussens huvud bodde vi. Fint läge med andra ord!
Nästa dag spenderades på den norra sidan. Började med  en tur till Neptuni åkrar. 



Sedan vidare till långe Erik
Trollskogen skulle vara fint sa recensionerna. Alltså det var en skog och jag har betydligt vackrare skogar hemma kan jag säga. Men all murgröna som växte kring tallen var cool iallafall. 
Böda sand, årets första "bad" för min del. 
Någon njöt!
Och tänkte bannimej inte åka hem! Som tur var hade campingen hunddusch som vi passade på att utnyttja.
Passade på att svänga in på ett white guide café och ta en ost och potatispizza. Mums!
I min depression över halt hund tog jag en ensam morgonpromenad nästa dag längs kustvägen. 
Mysig väg och många skarvar att titta på 
Den här dagen gick söderut och hela vägen ner till Långe Jan. På vägen tittade vi även på  sälar, Färjestad och Borgholm.

onsdag 9 augusti 2017

Domaruppdrag på Flens BHK 2017-08-02

Förra veckan var det en bekväm liten kvällstävling i Flens brukshundsklubb. 25 starter med två banor parallellt så det flöt på himla fort. Fortsättning brukar ju vara snabba utan något större strul och det skulle jag säga höll i sig denna dag också. Tyvärr syntes det inte helt på statistiken då endast 56% (14 st) av de 25 fick kvalificerande resultat. Inte för att hundarna på något sätt var dåliga, utan för att nästan alla gjorde dyra fel, ett sitt där det inte ska, en inkallning när hunden ska följa osv. Men banan verkade uppskattad och jag gillade den faktiskt själv också! 

Banskiss från tävlingen
Vann gjorde en BC på 98 poäng, tvåa en kelpie på 97 och trea var en cocker på 95 poäng. Svårighet idag var frestelsen (en tennisboll - hallååå?), två snurrar (vilket många har problem med) och 1-2-3 steg framåt, kanske inte svår i sig, men lätt hänt att hunden sitter på första stoppet och man därmed förlorar 10 poäng. Ingen specifik kombination verkade svår verkade det som. 

Min skrivare för dagen hade tydligen tävlat för mig i Södertälje och var himla glad över min kommentar på protokollet, det finaste de någonsin fått sa hon. Det känns himla kul att få höra och det inspirerade mig att få till lite extra bra kommentarer under tävlingen, jag hoppas jag lyckades då kommentarer kan vara svåra att hitta rätt i snabba kast men också kan vara känsligt som tävlande. 

Nu blir det lite semestertider för mig och nästa domaruppdrag är först i september då jag dömer i Valdemarsvik på Bia cup. Klasser vet jag inte ännu, men alla klasser finns. 

tisdag 8 augusti 2017

Hipp hipp hurra!

Hipp hipp hurra för Nässla som fyller veteran idag!

onsdag 2 augusti 2017

Om skador på hund

För någon vecka sedan var jag inne i en affär och småpratade lite med en i butiken om vad Nässla varit med om rehabmässigt. Hen själv har haft mycket problem med sina hundar och undrade vart jag hade gått någonstans och om jag rekommenderade det. OM jag rekommenderar, jo självklart gjorde jag det. De själva har gått på ett annat ställe men blir liksom inte bra och nu hade hunden börjat halta på bakbenet och ägaren trodde att kanske var det samma sak som Nässla hade med knät. Så ägaren bokade tid hos Anna och fick förtroende för henne trots att hon var betydligt snabbare än den tidigare de gått hos. Det hon tyckte var konstigt var dock att Anna sa att knät var bra men att hon misstänkte en skada på biceps. Liksom hur kan en hund halta på bakbenet när det är bra men det är på framändan felet sitter? 

Det som jag tyckte var väldigt bra med Anna var att hon direkt hänvisade till veterinär för diagnos, och då veterinär som passar för just den sökta skadan. Så den här hundägaren fick åka någon helt annanstans och operera hunden redan dagen efter besöket hos henne. Det visade sig på röntgen att knät var fint men att de skulle öppna bogen och där fanns det massor av skador som de under operationen klippte rent (jag återger ingen diagnos, förstår inte mycket). Men skadorna är över ett år gamla, men veterinären hade sagt att det finns goda förutsättningar för återhämtning med 6-12 månaders rehab. 

Så tråkigt för dem att behöva ha lång rehab framför sig och även veta all träning hen utsatt hunden för utan att veta om något, men samtidigt så skönt att Anna kunde hitta det fort och snabbt hitta rätt veterinär. Och vilken skillnad ett litet besök i en butik kan göra, slumpen är helt otrolig. Nu håller vi tummarna för att de ser bra framsteg med sin rehab också!

Grävmaskinen

Nässlas hobby med att gräva börjar gå överstyr känner jag. I helgen på provet var det så varmt att hon grävde ner sig bredvid en sten och i morse när jag satt och käkade tyckte jag att jag hörde något knasigt ljud från altanen. Jodå, långt hade hon kommit också! 
Blicken, ser ganska skyldig ut..