lördag 31 december 2016

Mål 2017

Det känns som om målen blir färre och färre för varje år, men det kanske också har med att göra att jag blir bättre på att sätta mål 😉 Här kommer det som jag hoppas på att uppnå med Nässla under 2017:

Rallylydnad: Vi ska ta ett championat och samtidigt jobba vidare med vårt enorma mål på 100-poängsrunda.

Freestyle: Ett cert och med det även ta tag i FS träningen igen.

Viltspår: Vara med på SM (dvs vinna SM-uttagningen)

Jakt: Delta på Flatmästerskapet igen och förhoppningsvis även komma till final.

Vad gäller lydnaden och brukset har jag inga planer på det just nu. Klubben har inga egna tävlingar i någon av de klasserna vi befinner oss i under året.

Jag ser verkligen fram emot säsgonen 2017 nu! Jag längtar efter naturen, spåren och de upplevelser vi har framför oss.

Jag önskar er som kommer in hit och hälsar på ett framgångsrikt, friskt och roligt år!!

tisdag 27 december 2016

Matplanering till tvåbeningarna

Jag och min sambo är inte så kinkiga när det kommer till mat. Eller ja, jag kräver köttfritt och i den mån ekologiskt som det går, men det behöver inte vara någon färsk parmesan smulad över min färskpasta köpt på den lokala saluhallen. Ingen av oss har några problem att käka matlådor, inte heller på kvällarna när vi äter gemensamt, så vi kör ofta stormatlagning på söndagen (eller annan valfri energisk dag) och äter matlådor hela veckan. Alltså inte ETT storkok som vi äter hela tiden, utan kanske 4-5 olika rätter att välja på. För min del tycker jag det blir flera fördelar med det här: 
  • Sparar tid, det tar lika lång tid att laga 4 rätter parallellt som en rätt. Och så slipper jag laga mat varje dag. 
  • Stressiga/sena/konstiga dagar är inga problem, maten finns där troget i kylskåpet. Och äter man ute finns det ändå mat till jobbet dagen efter. 
  • Ekonomiskt, det blir inga spontana krisinköp, framförallt inte på pizzerian. 
  • Portionen är klar, jag äter inte mer än jag behöver (när grytan är framme tar jag gärna en portion till). Jag har också lättare mentalt att hålla koll på mitt matintag när jag vet på morgonen att "jag äter den plus den lådan under dagen, inget mer". 
Jag tänkte skriva att det som är jobbigast kommer man inte undan, nämligen planering och inköp, fast jag kom på att det finns ju matkassar som löser det idag. Men, jag har för stort kontrollbehov för att lämna bort den biten så jag låtsas att det inte finns. För det dryga är själva planeringen och jag tycker det är minst sagt skittråkigt att planera veckans matintag. Sitta och bläddra i kokböcker och komma på vad som är en bra sammansättning. Men nu med lite tid över under ledigheten kom jag på att jag kunde göra en lista på alla maträtter vi äter! När det var gjort kategoriserade jag det under typ quorn, grönsaker, pajer och fisk. Gjorde det i ett googledokument så vissa är länkade direkt till recepten, supersmidigt ju! Får se vad det leder till, men förhoppningsvis eliminering av ett litet men störande moment i mitt liv. 

Hur gör ni själva för att inte få hunger-utbrott eller dö av tristess i samband med matlagning? 

måndag 26 december 2016

När hunden lägger ihop saker

Spårade med Nässla igår och hon började med något nytt: Tog pinnen och hoppade upp på en sten med den. Blir det dubbelbelöning på den?
Börjar bli orolig att hon snart kommer börja hoppa upp på stenar även när hon apporterar.. 

Året som gått 2016

Januari
Ja, en ganska tråkig (tråkig som att inget händer) start på året. Hände nog inte så mycket alls mer än att jag var nere i Motala och dömde lite rally.
Jag med min skrivare Maggan djupt koncentrerad över vad ekipagen har för sig
Februari
Årets enda skittävling i FS var i februari. Som tur var hade jag en efterlängtad "semester" att åka på, hundspann i Åre. Meditation och action på samma gång, rekommenderar starkt!
När någon har avverkat skog på leden blir det lite kämpigt att ta sig fram
Mars
Här hände inte jättemycket, men jag var i Dubai och njöt och innan dess hann jag och Nässla prova på lite Do-as-I-do och träffa lite gamla kompisar i svängen.
Ökensafari, herreminjösses vad kul det var!
April
Började månaden med att bo borta för att döma lite rally i dalarnas skogar (hann tyvärr inte med någon vandring, det var liksom fullt ös från morgon till kväll). Hade en otrolig helg på resultatfronten då Nässla och jag vann både appellspåret och rallyn! Vi tävlade även lite spår och kom trea bland taxarna.
Alltså, sötaste ever!
Maj
En månad med många domaruppdrag, egna spårprov på både SSRK och kretsuttagning hos jägareförbundet. Jag tog beslutet att sluta med utredningar på hundar och avslutade månaden med att åka själv till Norge och tävla i rally.
Ut på tur i norska skogen
Juni
I början av juni var vi kvar i Norge och firade mormors 80-årsdag. Mer vandringar där och när vi kom hem tog det inte lång tid innan vi var iväg på nästa semester, en campingtur med spårcup i Kolmården. Superba spår, en andraplats och njutning av skogen. Att vi har såna guldkorn i närheten! Månaden avslutades med en midsommardans på fristadstorget i Eskilstuna.
Livet på en bild
Juli
Nässla var inte helt kry och jag hade en ohundig helg med min mamma i Göteborg. Provade världens största kanelbulle och gick upp ett och annat kilo.

Augusti
Månaden hade en hel del domaruppdrag och avslutade med en underbar weekend i Sälen på tu man hand med Nässla. Spårcup, ensamhet och vandringar på både sälens fjäll och Fulufjället. Balsam för själen och ett nytt intresse börjat ta ordentlig rot i mig.

September
Här är årets stora händelse - Maran! Det som jag tränat i månader till. En trevlig weekend i Berlin tillsammans med en fantastisk upplevelse! Slapp jag träna skulle jag göra det igen!
Laddad dagen innan det stora loppet!
Oktober
Avslappnade och njuter av hösten (men saknar kantarellerna). Promenerade i den mån fötterna läkte efter loppet..
En härlig tur runt tjurlången i Arboga.
November
I november tävlade (läs busade) vi i Fagersta. Vi var på gemensam föreläsning på Lerkulans om att leva i vargrevir och vi var också på kennelträff på Muskö.
Bus eller godis?
December
Årets sista rallytävling både som deltagare, arrangör och domare. Jag vet inte exakt hur många det blir, men tror runt 20 tävlingar har jag dömt under året. När vi själva tävlade gick det bra, även om vårt mål inte uppfylldes. Slappar, spårar och går i skogen så länge vädret tillåter.
Snabba takter i spårskogen
Med mindre än en vecka kvar av året kan vi nog summera våra prestationer i förhållande till våra mål. Förra året skrev jag det här inlägget om vad jag ville uppnå med Nässla.

Om du inte orkar klicka dig vidare så kommer sammanfattning av prestationsmålen och hur det gick:

Lydnad: Ett förstapris i klass 3. Vi har inte ens startat. Var anmäld till två tävlingar här hemma, den första var Nässla lite oren i gången så jag skippade att tävla och den andra hann vi inte då den var förlagd senare än jag trodde och jag hade planer i Stockholm samma dag. 

Freestyle: Ett cert i klass 3 och en tävling där allt flyter på. Vi har startat en gång och luften gick ur mig totalt då. Hon hamnade helt i sin egna värld och jag bröt och har knappt ens tänkt tanken att starta igen. 

Bruks: Uppflytt den här gången ;-) DET har vi lyckats med, vann gjorde vi också 👊

Viltspår: HP (och därmed en chans att vara med på SM-uttagningen) Yeaaah! Tänk att det gjorde vi också! Dock efter SM-uttagningen så den var vi inte med på i år.

Rally: Starta på någon närliggande tävling och busa. Tävla i Norge. Busat på rallyplan har vi gjort flera gånger, tävlat i Norge har vi också gjort. 

Jakt: Vara med på ett riktigt eftersök. Kunna vara vid vatten sansad med både vilt och skott, vilket så klart innebär att vi till skillnad mot detta året ska träna jakt. 👎 Nää, här har vi inte legat i om man säger så.. 

Jag hade också skrivit att jag generellt skulle bli bättre på att gå med henne lös i skogen och det tycker jag faktiskt att jag har blivit. Vi har myst mer och haft en mer kravlös samvaro (vilket också visar sig i hennes brist på lydnad.. ) och har ägnat hela dagar åt att traska längs stigar och utforskat., både hemma, i Sälen och Norge. Vi har också provat något nytt, med Do As I do (fast det slutade vi med ganska fort igen..). Vi har plockat hem två vandringspriser i viltspår, kommit svindlande nära en del till, kommit tvåa på en cup full av SM-ekipage och haft hårresande spår i skogen. Jag har dömt MASSOR av rallyekipage, utbildat 15 skrivare och själv blivit tävlingsledare i FS. Arrangerat 11 rallytävlingar och en FS tävling, hjälpt till på lydnadstävlingen på klubben och blivit sektionsansvarig för rallyn på hemmaklubben. Jag har åkt hundspann, varit i Dubai på jobbresa, varit i Norge och njutit, varit i Berlin och sprungit 4,2 mil och hittat massor av fina vandringsleder. Och tänk att jag tycker jag haft ett långsamt år utan att så mycket hänt! 🙈 Nä, jag reviderar min syn på året till:
2016 har varit fantastiskt!

söndag 25 december 2016

Konferens med mig själv

Jag lyssnar frekvent på framgångspodden och en gång var det en gäst som sa att han varje år åker utomlands själv för att i två dagar vara ensam med sina tankar och ha konferens med sig själv. Planera året, livet och se till att man är på rätt väg. Jag gillade den tanken och det känns som det är min stil, exempelvis med tanke på min lista. Så för flera månader sedan bokade jag in juldagen som en konferensdag. Från början var det både jag och hussen som skulle ha det, men han är långt ifrån lika målinriktad som jag (och benägen att jobba för de få mål han väl har) så jag sket helt enkelt i honom och satte mig själv (och jo, jag har sagt till att jag ska ha det men han var inte besviken över att han inte var inbjuden längre) nu på förmiddagen.

Hade förberett med lite lätt googling på konferens med sig själv, men det fanns inte massor. Men jag hade en grundlista att utgå ifrån, både stort och smått. Jag började med de mål jag har för året, och då fördelade på resor, Nässla och utmaningar. Efter det kom det ekonomiska och karriären. Det kanske kan ses som konstigt att sätta nöjen först, som kommer "förstöra" för mina ekonomiska mål, men under tiden jag gjorde kom jag fram till att det var ju helt rätt! Det viktigaste för mig är att få de här upplevelserna, före de ekonomiska mål jag har. Slutligen kom det även en del gällande relationen, vad jag tycker att jag själv behöver förbättra. 

När jag har stakat upp allt jag vill måste allt in i handlingar. VAD måste jag göra för att uppnå dessa saker. NÄR ska jag göra sakerna inför och när jag vet de åker de in i min vanliga kalender. Så egentligen rör det sig om en grov planering för året med planering för tid och pengar, samt tidpunkter för agerande. Hade egentligen tankar om mer djupgående funderingar över vad jag vill med mitt liv och "tänk fritt - vad skulle jag ha om pengar inte var ett hinder, men när jag tänkte så fritt så hamnar jag ändå bara i mitt liv. Jag lever det liv jag vill leva, även om jag så klart vill ha mer pengar och mer tid. Vad gäller karriären har jag ju precis fått en befordran på min anställning så iom detta vet jag inte riktigt vart jag vill vare sig där eller med min enskilda firma. Det som dock var väldigt roligt med firman var att de mål jag satte förra året (för första gången) har uppfyllts, med råge! Men trots att jag inte vet vad jag vill med mitt jobb har jag inte bara släppt punkten, jag har radat upp saker jag måste göra för att uppnå det jag vill och satt ett datum för att tänka igenom det igen (nu är vi precis i en kaosartad start). De målet jag satte för mitt företag förra året gäller fram tom nästa år så de kommer jag fortsätta jobba med, vid sidan av min anställning. 

Som det är just nu vill jag inte publicera hela min dagordning, men det som gäller hunden kommer in här snart när det är dags för summering av året. Resten är rätt rörigt att förklara med bara text, men det viktigaste tycker jag är att det finns en konkret plan. Jag kan ge ett exempel: 
  • Jag vill springa hela Björnlunken 2017 (var med 2016 men orkade bara springa 7 km av 10 möjliga pga värme och brist på träning)
    • Vad måste jag göra för att uppnå det: 
      • Anmäl i april (skriver in det i kalendern)
      • Börja träna 9 veckor innan, skapa en träningsplan som ska vara klar i mars (skriver in i kalendern) och skriv in de olika passen i kalendern. 
Så alla punkter ska vara så konkreta som möjligt och allt har i princip ett datum för deadline när saker ska göras. Om inte så har det ett datum för att återuppta frågan. Jag tror det är bäst för mig, finns det inte i min kalender händer det i princip inte (för att jag glömmer bort det). 

Jag har iallafall gott mod för året, det verkar finnas utrymme ekonomiskt för mina äventyr och jag ska göra mycket jag vill och jag har full koll på när jag måste ta tag i saker. 

Har du någon målsättning? Hur lägger du upp det? Stora och små saker, jag är nyfiken, och hur får du det gjort? Eller tycker du inte det är viktigt att vara så konkret? 

Bokrecension Mina liv som hund

Den här boken har legat länge på mitt sängbord påbörjad. Först när jag började blev jag lite störd över upplägget, att det var ur en hunds perspektiv och jag undrade lite hur jag skulle stå ut en hel bok med den stilen. Dessutom var det lite sorgligt och jag fick därför svårt att påbörja den ordentligt. Men efter en stund kom jag verkligen in i den och igår blev den utläst efter flera kvällar i rad då jag varit tvungen att läsa lite innan jag somnat. 

Så boken handlar om en hundsjäl, som börjar sitt liv i en gatuhund som blir inhyst hos en typ hundsamlare. Han dör ganska tidigt men återföds till en golden retriever och lever ett liv där han inser att meningen med livet är att följa pojken Ethan. Och som det är i verkligheten får ju våra hundar finnas vid oss alldeles för kort tid, så trots att han som golden blir gammal med krämpor måste han ändå lämna denna pojke. Han trodde att han skulle vara klar som själ eftersom han levt hela sitt liv för att finnas för Ethan, och blir därför ganska snopen när han föds igen och han är inte i närheten av att hitta pojken nu, utan får jobba som polishund. Mer vill jag inte spoila om det nu skulle vara så att ni vill läsa boken. 

Jag hade som sagt ganska svårt att komma in i boken och sen när jag ändå tyckte stilen författaren skrev på blev både rolig och behaglig finns det ändå en sorg i boken. Hundens känsla när han måste sova i garaget och inte förstår varför. Människor han möter som inte är snälla mot honom. Och inte minst döden han möter flera gånger. Det gjorde att trots jag kommit in i den så hade jag svårt att ta upp den, jag vill liksom inte gråta när jag läser en bok och jag var rädd för vad som skulle komma härnäst. Men när jag väl överkom den känslan så läste jag på och jag fick uppleva både höga skratt och tårar (sen ska jag tillägga att jag är väldigt känslig och gråter lätt). Jag rekommenderar den för den som har hund och som har empati och förmåga att tänka sig in i hundens liv, även om det är stundtals tråkiga saker som händer honom (och det är ju det så många hundar råkar ut för). Trots mina tårar är det ändå en feelgood bok. 

lördag 24 december 2016

God jul!

Hoppas ni får en fin dag med era nära och kära, där ni får koppla av och må bra 💖

tisdag 20 december 2016

Föreläsning ett rikare liv

Här kommer ett litet sammandrag från en alldeles ohundig föreläsning som jag var på för över en månad sedan. Det går inte fort här på Hagalundsgatan, men så blir det när huvudet är under armen! 

Det var en gratisföreläsning i Örebro med Charlie Söderberg från bland annat lyxfällan som hette ett rikare liv. Arrangörerna heter Balansekonomi och med en gratis föreläsning kan man ju ha aningarna om att de måste skapa värdet någon annanstans, så viss skepsis fanns allt. I vilket fall, jag har hört Charlie på de poddar jag kunnat och ändå tyckt han haft bra saker att säga så jag passade på. 

Han började med att förklara att rikedom består av 3 pelare: 
  • Fysisk rikedom (faktiska pengar)
  • Inre rikedom (vår relation till vad vi har och inte har, varför går vi upp på morgonen, vad gör vi här?)
  • Ekonomisk rikedom - hur energi, tid och pengar balanserar med varandra. 
Och oavsett hur rik du är på någon av dessa staplar så upplever du inte mer rikedom än den lägsta av dem. Målet måste alltså vara att höja alla tre utan bekostnad av andra. Charlie menar att många tror att de bara kan välja en av staplarna åt gången: "Jag sätter min familj före pengar", men måste man sätta sin familj åt sidan för att man satsar på ekonomisk rikedom av pengar? 

Sen ville Charlie att vi skulle tänka igenom vad det är vi faktiskt vill. Om vi låg för döden men fick en chans till, vad skulle du göra då? Det här känns ju som en högst relevant fråga att ställa sig om man vill bli rik, att ta reda på vad det faktiskt är man vill. Att inte bara jaga. Jag har lite osammanhängande anteckningar härifrån med citat som: "Du har inte provat allt, du har provat två saker 1000 gånger varav den ena är att skärpa sig, vill du uppnå något nytt måste du göra något annat!", "De flesta människor går bara upp på morgonen för att de inte dött under natten" och "Varför har du inte redan allt du vill ha? Om du hade haft ett annat beteende hade du haft ett annat resultat". Då jag är mycket för att man ansvarar för sin egen lycka så håller jag helt med i de här sakerna, och det är verkligen helt klart tänkvärt att fundera över vad man faktiskt vill! 

Sedan gick han över på den fysiska rikedomen där han menar att vi måste fatta beslut baserat på fakta och göra en ekonomisk rapport precis som man gör i ett företag. Ha ett möte varje månad om vart du vill hamna - och gå på mötet. 

Däremellan varvades det med lite uppgifter man skulle prata med sin kamrat, jag som var där själv fick prata med en man bredvid och besvara lite frågor Charlie ville vi skulle fundera över. Jag som hört Charlie tidigare blev ju inte jätteförvånad över hans påstående att vi inte alls skapar någon rikedom för att vi har belånat oss och köpt ett hus, säljer vi det måste vi ju ändå köpa ett nytt, men min granne fick verkligen en insikt. Det han trodde var hans största tillgång visade sig vara ett stort svart slukhål. Jag håller med Charlie, man blir ju inte rikare av att äga ett hus, däremot tänker jag att det är viktigt att amortera ner lånet till en sådan nivå att jag klarar av en hög ränta, samt att jag har låga kostnader när jag blir äldre. Sånt nämnde han inte alls. Det han däremot nämnde var att man just bara idag (tänka sig..) kunde anmäla sig till deras superba kik-off för att ta tag i sin ekonomiska sits. Och där spårade det ur lite för min del, jag har ju för sjutton pluggat om just dessa beteenden för att få folk att handla spontant och då känns det ju mest obehagligt. Men jag hade i alla fall en hel del nyttiga fraser att ta med mig och jag bestämde mig också för att det är dags för min egna personliga konferens. Bara några dagar kvar! Har du haft konferens med dig själv? Något speciellt att tänka på då? Eller har du några tankar kring om vad som vore bra frågor att ta upp med sig själv? 

torsdag 15 december 2016

Valpbesök

På veckans lediga dag skulle vi få besök av Susann och hennes lilla nyförvärv, dels för lite socialträning med Nässla men också för att se hur han tyckte om att vara här då han troligtvis kommer hänga här en helg i sommar. Eftersom Susann fyllde dagen innan tänkte jag prova att baka en Heaven and hell cake, men det blev bara det sistnämnda.. Borde förstått att jag hade oddsen mot mig resten av dagen gått helt illa.. Men men.. resultatet hamnade i komposten. 
Only hell cake 👹
Valpen verkade känna sig rätt trygg här hos oss. Socialiserade med Nässla, upptäckte läsiga pipisar och pussades lite (man får passa på, det är ju inte varje dag en dvärgshnauzer pussas liksom) under tiden jag fick smaka av Susanns egna tårta istället. Som vanligt i såna här sammanhang så smälter mitt hjärta av Nässlas förmåga att bara vara så sjyst! Visst får man passa sig för en stor bullig kropp, men hjärtat finns där det ska 💖Kunde inte önska mig en bättre hund. Eller jo, hon kunde ju vara lite mer villig att faktiskt GÅ när vi är ute och promenerar i snön..
För att rädda garnen drog jag ut alla leksaker, gick väl sådär.. 

Lusserally på Kungsörs BHK

I helgen hade vi på klubben årets stora rallyevent, lusserallyt. Det är inte så stort som det har varit då vi nu är hårda på att lotta bort alla över 30 i varje klass, men å andra sidan, skillnaden på att komma hem kl 16 istället för 22 är enorm för lusten att vilja arrangera något mer i framtiden. Sen har vi fantastiska funkisar på klubben och allt bara flöt på💙! Jag och Zandra dömde en klass var om dagen så jag började med NKL på lördagen och avslutade med MKL på söndagen. 

Som vanligt i NKL var det inga större svårigheter, där är det mer hur hunden och föraren klarar av tävlingsmiljön. Det som kostade mest av de som förlorade mycket onödiga poäng var de som inte gjorde tempoväxlingen till långsamt. Det blir dyrt och kostar ett uppflytt. Det var 30 hundar som startade och 60% fick uppflytt, på prispallen var det trångt med två stycken med 100 poäng (en shettis och en australian stock dog) och två stycken treor på 99 poäng (en golden och en flat). 

På söndagens bana fanns det desto mer klurigheter, men det tycker jag det ska vara i mästarklass. Jag själv föredrar att tävla när det är lite utmanande och då blir mina banor oftast därefter. Den här dagen var det inte så många SM-ekipage och tävlade på, utan mer som ville ha en chans på titeln innan de nya reglerna kommer (och de gamla uppflyttresultaten försvinner om de inte fått titeln). "Trots" detta var det otroligt duktiga ekipage jag fick se! Förutom ett ekipage som själv valde att diska så kändes det aldrig som att någon inte var hemma i klassen och det är ju jättekul! Dock är det ju så att i den här klassen så är de felen som gör oftast betydligt dyrare än vad de är i de lägre klasserna och trots att jag fick se så duktiga ekipage var det "bara" 72% av de 25 som startade som fick kvalificerande resultat. 
Finn ett fel, det finns ett på riktigt 😛
Vinnaren i klassen blev en västgötaspets på 12,5 år och när jag såg dem på plan blev jag faktiskt tårögd! Det var inte en hund och en förare utan de var verkligen ett ekipage. Inget bromsa eller styra hunden utan de bara flöt fram tillsammans. Desto roligare att höra efteråt att det var deras titelrunda, vilken härlig runda att få titeln på 💕 Resten av prispallen upptogs av en fralla på 94 poäng och en pumi på 93 poäng. Men som sagt, jättefina rundor av många, men dyra fel när man snurrar sig själv eller sin hund åt fel håll eller sånt som lätt händer när det går fort och är många snurrar. 

Mitt svar på min egen fråga

Efter att jag skrivit det förra inlägget om jag borde ringa på valpen tänkte jag på mitt eget inlägg och insåg att jag faktiskt hade svaret på frågan alldeles själv. Svaret låg helt enkelt i frågan, när jag måste ställa en fråga om jag borde kontakta en uppfödare så inser jag att jag faktiskt inte VILL ha en hund till. För hade jag velat det hade jag inte ställt frågan, jag hade tagit kontakt och sen skrivit om det, om ni förstår hur jag menar. 
En valp eller inte, det är frågan
När jag fick okej av hussen att skaffa valp första gången (alltså när vi skulle skaffa Nässla) så fanns det ingen tveksamhet i att det var rätt att skaffa. Jag frågade mig inte om jag verkligen ville, vågade, kunde etc, utan jag ringde runt till olika uppfödare som hade kullar just då och jag längtade verkligen! DEN känslan vill jag ha, sen förstår jag efter samtal med bland annat Susann (som själv nyss gått igenom processen att hitta rätt uppfödare/valp/linjer) att ju mer erfarenhet man byggt på sig desto mer kräsen har man så klart blivit, men förutom det praktiska med själva hunden vill jag ändå längta efter att skaffa en hund till. Det gör jag inte. Inte ens pyttelite. Jag ser mest bara problem. Dubbel kostnad, två hundar att lämna bort, mer päls överallt, två hundar att ta till jobbet (om det ens är okej), två att göra plats för i bilen, två att ta med sig när man ska bort, två som ska tolereras när jag bor hos mormor (eller annan valfri som överlåter en säng till en på semestern), två att lämna hos hussen när jag ska ut och döma, två att krångla med sig när jag ska tävla (alternativt en hemma hos hussen ytterligare dagar), två som ska få plats i sängen and so on.. 

För er rutinerade med flera hundar så vet jag att ni tycker att det inte alls är som dubbelt upp med två hundar, men för mig väger ju ändå det här tyngre än att vilja ha en till hund, vilket jag tycker talar för att jag inte vill. Så jag avvaktar, med risken att vara hundlös, men oavsett om jag har hund eller inte så vill jag skaffa en ny hund när längtan efter en ny är stor nog så det känns i hela kroppen. 

torsdag 8 december 2016

Ledig dag

Hur spenderar man bäst lediga dagar? I skooooogen så klart! Gårdagens lediga dag började med Zandra och tjejerna i hallen när vi provbyggde helgens banor, sedan en promenad på byn, en lunch på den lokala (enda) asiatiska restaurangen och efter det åkte jag och spårade med Nässla och Lystra (att ha en bebis är gulligt, men inte helt praktiskt att ha på magen när man spårar efter våra vildingar så jag tog Lystra själv). Varsitt spår med pinnar för båda, Nässla fick lite svårigheter i form av spetsvinkel och lycka. Klarade allt galant, duktiga vovve!
Den här känslan 💕
Lystra har aldrig gått ett spår med bara pinnar så jag hade lagt ut pinnar och lite godis strösslat kring de flesta av dem och de som det inte fanns gotte kring tog hon spontant själv! Det ska nog bli en brukshund av henne också en vacker dag. Hon var lite osäker på vad hon skulle göra i spåret till en början, hon har ju ändå varit delaktig i en 6 månaders föräldraledighet (på dagen idag, grattis Junior 6 månader!), men efter den första pinnen peppade jag upp henne som attan och då blev det ett bra drag i linan 😅Som det ska alltså!

Föresten, i går kväll fick jag ett tips på min fejja om en hund som söker nytt hem. Att få hem en till hund just NU känns inte aktuellt, men det var ju från den kennel där den enda aktuella flattik jag just nu vet om och kan tänka mig finns, så när jag tittade på deras sida såg jag att de planerar att para henne nu i vinter. Ska jag ta kontakt? 😳😬🙈

Rally och mingel på Stora Stockholm

I söndags var jag och Nässlan på Stora Stockholm och minglade lite. Eller rättare sagt, Nässla minglade mycket. På väg in ser vi flera hundar som är rädda i miljön och går med svansen mellan benen eller uppdragna mungipor och öronen bakåt, och då känns det så otroligt skönt att ha en hund som, förutom alla kiss- och bajshögar överallt som äcklar henne, är helt cool. Hon tiggde till sig godis både här och där och i princip sa hon till alla "Jag tar allt ni har, morsan betalar!" 😂

Förutom ytterst lite shopping och ännu mindre titt på freestylen så tävlade vi i rally. Vi fick gå banan för Emil Falk och om det var någon gång vi hade chansen på 100 poäng så var det nu. Tyvärr byttes två skyltar ut på banan, varav den första blev sändande till kon och där förlorade vi lite poäng då Nässla välte konen. Efter det slarvade jag lite och hon blev därför inte stadig i ställandet och rörde sig. Kvar var 92 poäng och jag är absolut nöjd över hennes prestation, men vi ska ju nån gång sätta den där fullpottaren! Bara på det igen! 
Bana från stora stockholm 2016

onsdag 30 november 2016

Full rulle och varför man inte förlitar sig på sunt förnuft

Jösses vad tiden rinner iväg! Har en sjuk kollega på jobbet som opererats för artros vilket innebär att jag får göra jobbet för oss båda (nu är hon tillbaka på halvtid, så jag ser ljuset) plus att jag blivit befordrad till kvalitetschäääf (men jag är fortfarande ekonomen, alltså dubbelt upp) och varit iväg på utbildning. Så jag har jobbat betydligt mer än normalt och var iväg några dagar i Stockholm på utbildning (Nässla var på kollo på muskö och lekte med sin yngsta systerdotter Fina). Men jag har i alla fall haft lediga helger och där fått gott om tid till återhämtning, men då blir det inte så mycket bloggande, vare sig att skriva eller läsa. Hade en hel del att ta ikapp nu när jag kom på det! 😁Åh smilysar har tillkommit sen jag var här sist, jösses!
Nässla och jag i Skiren Kvicken skogen efter att jag haft ett jobbmöte i stan. Trevligt men felklädd minst sagt 😏
Sen i helgen stängdes anmälan till klubbens stora rallytvävling, lusserallyt, som jag ansvarar för. Fyra klasser som ska lottas, meddelas bortlottningar, svara på upprörda bortlottades kommentarer, stryka, meddela de som fått plats, återkoppla till kassören de som ska ha betalt till sitt konto and so on.. Förra året skickade jag över 200 (!) mail och det ser inte ut att bli någon större sänkning av antalet i år.. Plingplingpling låter det i mobilen. Så undrar folk varför inte just de kan få sin önskan igenom med att exempelvis starta senare. Men ett samtal har gjort mig illa till mods, det var en tävlande som undrade om karensen inte gällde på rallyn för hen har just opererat sin hund men ville tävla ändå 😞 Det här är varför man inte kan ha något sund förnuft som regel, hundarna kan inte säga stopp, då får SKK (eller vilka som nu ligger bakom detta) ha en gräns, tack och lov att de har det i det här fallet. I vilket fall, nu känner jag att jag fått ganska mycket rutin kring det här med att arrangera tävlingar så jag känner mig stark och laddad trots allt! Det ska bli så kul att få samlas med alla härliga funkisar och få ge alla tävlande en trevlig dag!
Ut på tur aldrig sur
Men, det är inte bara jobb och lottning för mig, även om jag antar att Nässla inte håller med. Idag har vi varit ute på tur och letat geogömmor i solen (och kylan!). 38 gömmor och 9 mil senare är vi båda rätt spaka ett tag, men det är så otroligt skönt att få komma hem efter flera timmar utomhus och dricka lite varm te och äta god lunch under tiden som hunden ligger och snarkar gott 💜På tal om god mat, jag och sambon var ute i lördags och åt själva, vilket vi inte ens minns sist vi gjorde. Det blev en italiensk restaurang i Eskilstuna som heter Kalas, där vi inte varit tidigare (ärligt talat är vi extremt outbildade på stans utbud). Jag är inte en sucker för pizza, men på finare ställen kan man våga prova och jag säger bara: Chevrépizza med rödbetor, valnötter, honung och basilika - OMG!! Det bara måste jag prova nästa gång vi gör pizza hemma, vilken drömkombo! 

Mer då? Jo, när jag inte orkar härja runt så virkar jag. Eller bakar tårtor. Tror jag delat lite i bloggen tidigare, men jag har nog hunnit med en del sen dess:
Svampkorg, när det inte finns att plocka får man virka eget, för det har faktiskt varit ovanligt snålt med kantareller denna torra höst. Dessa gav jag till ett par bekantas dotter tillsammans med lite virkade kakor. Roliga gå bort-presenter!

Enhörningar har varit omåttligt populära, alla vill ha, men efter 4 stycken har jag sagt ifrån. 
En legotårta, som är fylld med Ahlgrens bilar-fluff. Inte till ett barn som man kan tro.. 
Min sista enhörning fick lockigt hår som variation
Jag vet knappt vad en minion är, men här är en virkad! Älskar ögat!
En av två papapsaner har fått en uppfräschning. Blir inte billigt med garnet så det inhandlas i omgångar, hoppas att bli klar med den andra snart också.  
När jag gav bort svamparna fick deras snart ettåriga son denna giraff. Som han apporterade i munnen hela kvällen 😍
Min chefs dotter fyllde 10 och gillar minecraft. Ytterligare något jag knappt vet vad det är, men jag hoppas tårtan föll henne i smaken ändå! Fyllningen är som en Carl Gustaf tårta fast med ett lager daimfluff istället för vanlig grädde.

tisdag 22 november 2016

Rallytävling i Fagersta

Pinsamt att det är 3 veckor sedan sist och tyvärr innebär det också att Nässla är rätt understimulerad.. Jag har ingen giltig ursäkt mer än den sista veckans förkylning, vi har faktiskt mest lullat. I söndags dock åkte vi och tävlade lite rally i Fagersta. Det var en dubbeltävling men vi blev bortlottade på den första starten (det visade sig dock att så många inte dök upp och alla som var på plats som reserver fick starta) och åkte dit först till 15 på eftermiddagen, lagom lång tävlingsdag :) Hade inte tränat så värst mycket innan, men hon har bra grundträning så vi körde lite stressträning ute på parkeringen med de moment som var med. 

Banan var perfekt för oss, inte ett enda stopp, bara massa sidbyten och snurrar. 
Domare Marketta Mokko
Jag laddade inte Nässla för mycket utan ville ha henne pigg och glad. Målet för oss är ju att få till en 100-poängsrunda, och lyckas vi inte med det ska vi i alla fall ha riktigt kul på plan! Och hur gick det då undrar ni nagelbitandes va? Jodå, Nässla hade kul som fan! Det gick riktigt bra, snurrar och backningar gick strålande och jag berömde högljutt och glatt när Nässla efter hindret började tugga på min ficka (läs krävde belöning) och rätt som var vi var gick vi genom frestelsen och Nässla lyckades under en tusendels sekund lägga märke till kampflätan som låg på backen och tog för sig! Tjofaderallanlej, jag tog den och la ner den men hon körde ett varv till :D Jag skrattade mest, hon är ju så himla söt när hon busar så där. Vi fortsatte rejsa in i mål och när jag tittade på protokollet fick vi bara avdrag på frestelsen och hoppet efter den då hon fortfarande var i gasen och hoppade innan jag sagt något (eller ens kommit till skylten). Så jag är nöjd, vi KAN ju få 100 poäng och vi kan ha kul även om det inte blir så. Kommentaren var spot on!
Bus eller godis, ja det är Nässla det
Nu laddar vi om för stora Stockholm då vi tävlar på söndagen. Vi kanske borde träna på frestelser??

tisdag 1 november 2016

Lydnadspepp

I går kväll hade klubben arrangerat en praktisk föreläsning om de nya lydnadsreglerna som börjar gälla efter nyår. Det var fokus för den tävlande (och inte för TL, arrangör eller domare) och vad som vi kan vänta oss. Tycker det verkade jättekul och vi har ju faktiskt en del nytt att lära när vi går över på klass 2, för trean kan vi omöjligt hinna klart i år (eftersom vi inte tävlar haha!). 
Åsa och Lotta demonstrerar
Återigen, toppen att tillhöra en så aktiv klubb, tänk att bara få åka ner till hallen så nära hemmet och lyssna gratis på det här i två timmar :) Kanske vi också får lite nyvunnen inspiration att träna lite, nu när det finns nya saker att träna på! 

måndag 31 oktober 2016

Åtminstone något att se fram emot

Nu har jag äntligen hittat datumen för 2017 års Flatmästerskap. Det är ett rejält arrangemang med över 400 flattar som tävlar om att bli årets bästa flat. För några år sedan var ju Nässla i final i Nybörjarklass och sedan dess har vi inte provat på igen. Men nu är det dags igen och 2017 kan hon nämligen starta i veteranklass så där tror jag hon tom har goda chanser att visa framfötterna rejält =D Vårt mål är final, vårt måste är kul på varenda träning! 

Kennelträff på Muskö

I går var vi på Muskö för en kennelträff för Lopplådehundar. Vi körde lite WT stationer och mingel med efterföljande sjukt prisvärd lunch på Arbottna Herrgård. Solen sken, hundarna var duktiga (men de flesta unga så också ganska busiga), Nässla fick visa lite elitkunskaper vilket jag tyckte hon gjorde bra baserat på sin träning inför (noll). Trevlig dag och skönt att vi har en lopplåda till i byn så vi faktiskt fick resesällskap de hela två timmarna per resa. 
Hur många är vi?

fredag 28 oktober 2016

Föreläsning med Jens Frank om att leva med hund i vargrevir

I onsdags var det föreläsning på Lerkulans hundcenter i Skinnskatteberg. En väldigt fin anläggning jag inte besökt förut, men när de hade tagit dit Jens Frank från Grimsö så passade jag på! Jens har varit med och skrivit boken spårhunden och lukterna och jag fick chans att träffa honom när jag var på en kurs om lekutveckling på Grimsö. Det lilla jag sett har jag gillat och jag blir alltid lite extra glad när det är forskare på riktigt som föreläser. Sen är han inte jobbig att titta på heller. 
Jens Frank
Föreläsningen handlade alltså om hur man lever med hund i vargrevir, vilket många gör i de trakterna. Innan föreläsningen fick man låta sina hundar lukta på lo, varg och björn, ja tom en hel björnfäll med huvud hade han haft liggandes i bilen. Nässla brydde sig inte så mycket om något förutom lodjuret. Åmajgadd den ville hon gärna ha med sig hem!! Kanske inte helt förvånande då det enda djur hon jagar är katter. 
Nässla och lodjudets svans
Jens började med en timme om hur vargen beter sig i Sverige, hur de ser ut, rör sig, vanor etc. Trots att det ingått en del vargläsning för mig, och jag tom hängt med Runas Naess i varghägn så kändes det här ganska nytt för mig. Eller kanske mer relevant då det var här i Sverige. Som varför det inte finns vargar i de södra eller norra delarna av Sverige. Vet ni varför?
Älskar när man får ha hund med sig. Nässla älskade det inte lika mycket, hon föredrog när Lodjuret var i hennes mun, lyssna på Jens var inte sååå kul faktiskt.
Efter fikapausen pratade han vidare om vilka metoder man kan använda sig för att skydda hunden, hur vanligt överfall är (1 av 10 hundar som blir anfallna av varg har inte jagat) och hur vargar beter sig kring hundar. Ett väldigt intressant föredrag där jag kände mig mycket mer avslappnad efteråt över tanken att det finns varg i vissa av skogarna vi rör oss i, trots att jag har hund med mig. 

Farligt!

Det är ju ingen hemlighet att jag börjat kolla efter alternativ för valp och efter onsdagens incident när Nässla spottade ut en kattbajs i vår säng när vi skulle sova tyckte hussen att vi kanske skulle satsa på någon lite mer fisförnäm individ. Jag är beredd att hålla med och efter tips tidigare när jag pratade pudel så surfade jag in på Kennel Engines hemsida. Som idag fått svarta pudelvalpar. Jag backar långsamt ut igen och låtsas att jag inte såg det där O_o

Uppdrag ICKE fullföljt!

Ja, det där med att vi skulle ha en färdig låt för vårt FS program... Har faktiskt lyssnat mig blodig i öronen på spotify men inte hittat någon låt ännu. Däremot har vi faktiskt tränat, dels kedjat med krav på att hon ska lyssna men också försökt lära in något nytt. Här ser ni när vi ska backa parallellt med avstånd mellan oss.

måndag 24 oktober 2016

Lördag i byn

Vi tränar lite nu för tiden, efter inlägget där jag beklagade mig över att jag inte tränar något med Nässla. Fast vi tränar inte så här mycket:
Under tävlingen Sveriges starkaste kvinna. Den här tuffa tjejen lyfter 240kg på en tävling i Kungsör.
Däremot passade vi på att gå ett svårt spår, nämligen mycket på vägar enligt bilden nedan. Nässla låter hälsa att ingen buse springer på vägarna och man måste IN I SKOGEN!
Så svårt är det, att man tom blir vänd åt fel håll!
Innan matten skulle få besök av väninnor från barndomen fick Nässla rastas i skogen. Där träffade vi älgen junior som inte var så rädd. Han var gullig och Nässla var duktig som inte bryr sig, så vi kunde stå och se på varandra ganska länge, trots att det inte var långt mellan oss. 
Junior
Sen fick jag besök och vi skulle spela BingoLotto, men jag kan avslöja en hemlis: BingoLotto går inte på lördagarna längre! Vi fick helt enkelt bara dricka vin och prata skit hela kvällen, kanske tom roligare ;-)

tisdag 18 oktober 2016

Understimulerad hund = problemhund

Det händer inte så mycket i Nässla och mitt liv just nu. Några promenader, sällskap av varandra, goda köttben, men i övrigt är det högt räknat om vi får ihop ett träningspass i veckan. Det beror på två saker, dels har jag fortfarande problem med en tå efter maran (jag måste återkomma till den) samt att jag har helt enkelt motivationsbrist. 

I normala fall om jag har brist på motivation så kan jag ändå åka ut och gå spår eller köra lite apportering, bara så hon blir nöjd, men med den trasiga tån så vågar jag inte riktigt springa efter henne i skogen, och dessutom gör sig bäst ett par fejkfoppas bäst på mina fötter. Inte snyggt men framförallt livsfarligt när det kommer in en pinne i ett av hålen och man snubblar och slår ihjäl sig. 

Okej, en snabb avstickare om tån då: Inte helt oväntat så var det en hel del tår som tog stryk när jag sprang maran, hela 7 stycken kommer behöva ömsa nagel totalt. Men det har ändå gått bra, ingen ömhet, inga blåsor eller större sår och jag läker bra - förutom en liten lilltå. Där hade jag först en liten infektion i en blåsa, men min fotvårdare (som jag värderar högt!!) hjälpte till att skära upp och få ut det dåliga. Men trots det fanns det ett stort sår inuti som behövde läka, så om jag upplevde att det inte blev bra skulle jag gå till min vårdcentral och be om lite penicillin. Så trots att foten var bättre efter besöket så upplevde jag ingen förbättring efter det och jag kontaktade vårdcentralen här i Kungsör. Vilket bottennapp. Läkarn konstaterade direkt att han gör minsann ingenting så länge tån inte bultar, men däremot skulle han sätta in en svampbehandling på mina andra tånaglar! Efter mycket tjafs där jag vägrade eftersom jag inte har svamp så kunde jag gå därifrån. Utan hjälp men fattigare och arg. Tanken på att det är såna klåpare som ska upptäcka min framtida cancer är skrämmande. Men någon vecka efter det var jag hos Petra igen som filade och pillade i två timmar på den där stackars tån. Jag har alltså en blåsa under nageln och ut en del på sidan av tån, men nageln sitter kvar, men löst och rantar runt i såret/blåsan och gör svinont. Tack och lov lossnade den sist jag tog ett bad och nu hoppas jag verkligen att det ska ta och läka fort, jag vill inte ha ont i foten!! 

Tillbaka till träningen då, för trots att jag har dålig fot så finns det inget som hindrar mig från att träna lite med Nässla, då gör det ju inte ont, om jag lär henne något nytt eller tränar på vårt program eller så. Men nej, det infinner sig ingen lust alls :( Lydnaden har vi harvat samma moment nu i flera år och det lockar ju inte så mycket att gå och harva det ute i kylan. Det känns inte som att vi blir så mycket bättre av att vi bara tränar det generellt, vi måste ju anmäla oss till tävling snart för att jag ska träna. Samma med freestylen, jag har ingen klar låt så då tränar jag inte och jag skaffar ingen låt för vi ska inte visa upp oss någonstans.. Och jag orkar inte åka långt och tävla hela långa dagar nu på vintern. 

Apporteringen kommer det inte bli något med så det är inget kul att träna på, och så är det inte jättekul att träna själv, och faktiskt inte alltid kul att träna med andra heller eftersom det är få som är på samma nivå. Rallyn tränar vi inte alls på, även om vi har planer på att träna de nya momenten så småningom. 

Varför så viktigt att träna då tänker du? Kan vi inte bara ha en naturlig vila? Jo, det ska jag förklara - Nässla har blivit grymt dryg den sista tiden. Skäller på ditten och datten, lyssnar sämre på jobbet, är rastlös hemma och regerar på saker hon inte bryr sig om annars. På ett sätt är det lite bra, för då inser jag att det där rådet man själv ger alla hundägare om att hunden måste jobba stämmer, men vissa höstveckor vill man bara dra täcket över huvudet och låta tiden passera. Men jag har skaffat en krävande hund så nu får jag se till att uppfylla hennes behov. Och faktiskt, när jag tränar är det ju kul! Jag får helt enkelt skaffa en uppgift till mig själv för att komma igång och det jag känner mest lust att träna är FS så här kommer den: 

Till tisdagen 25 oktober ska jag ha en låt för mitt och Nässlas nästa program i freestylen. Over and out!

tisdag 11 oktober 2016

Äntligen inomhussäsong!

Nära och varmt, nu ser vi fram att träna inomhus några månader :)

måndag 10 oktober 2016

Domaruppdrag på Sveriges största rallytävling - EHDK 8 oktober 2016

I lördags var det årets sista externa domaruppdrag, och vilket ett då. Det var runt 450 anmälda ekipage och alla fick starta. Hos mig var det dock bara 55 mästarekipage som fick komma till start, och de fick gå på den här banan: 

Det jag tänkte skulle vara svårt var inkallning mot frestelsen och sedan gällde det bara att ha med hunden i det snabba partiet på slutet samt att kunna momenten. Det visade sig dock vara lättare sagt än gjort och jag tror jag slog rekord på antal fel övningar som skrevs ner under dagen. Dels var det hundar som just för stunden inte kunde momenten men också himla många som gjorde snurrar/vändningar åt fel håll, eller hade med hunden på fel sida om sig själva in i momentet. Och det var definitivt rekord på antal hundar som slog i skyltar, minst 30 vält fick skrivaren anteckna!  Endast 44% fick kvalificerande resultat, vilket är ovanligt få. Vann gjorde en labbe på 100 poäng och på delad andraplats med 99 poäng vardera var en dvärgscnauzer och en golden. Samtliga på pallen har varit med på SM, så det var ju rutinerade ekipage. Jag ville tyvärr inte vara kvar till prisutdelningen då den skulle vara först någon timma senare (de körde en banan parallellt och när jag var klar hade de 2/3 kvar), så jag fick inte höra några kommentarer om banan, men jag skulle tyckt den var rolig att gå själv. Snabb och flytig, helt min stil :) 

Att stå ute från 8 -14 tar dock på krafterna då det måste varit höstens kallaste dag! Burr!! EHDK var dock förutseende och jag fick present med mig hem, dessa två jättefina lyktorna! Sånt uppskattas verkligen och tom hussen blev glad över hur fin present jag fick av dem. 


Två domaruppdrag kvar i år då - nybörjarklass och mästarklass på vårt lusserally i december. Inomhus är härligt!

måndag 3 oktober 2016

Funkishund på MH

Fredagkväll på klubben. Nässla praktiserar för blivande MH figuranter så nu ska vi inte göra MH. Men det gör inget, hon kallade det mer "gå runt och gräva efter hjortontryffel". Inte så rädd alltså. Leka behövde man inte heller göra med någon annan. Ja, nu vet vi. 

onsdag 28 september 2016

Berlin Marathon 2016

Jag har inte tränat jättemycket hund på senare tid, och EN av anledningarna har varit att jag tränat mig själv inför mitt livs första (och sista) Marathon. Det har under en tid varit en del på min lista över 101 saker jag måste göra inom 1001 dagar, så efter lite funderingar om lämplig tidpunkt på året och trevlig miljö fick det bli Berlin Marathon, som är på hösten (gott om tid över sommaren att träna, inte så varmt) och har en platt layout (jag är svag som attan i backar). Plus i kanten var att det var en ny stad för mig så vi skulle få lite extra semester i samband med det. 

I fredags morse åkte vi och lämnade Nässla hos mamma och sen vidare till Arlanda. Snabb flygtur (tack och lov, det här med att flyga är verkligen en prövning för mig, socialt alltså) och en bussresa senare så såg vi vårt hotell, men först lite efterlängtad god lunch. Vi käkade på ett kebabställe där de hade grillad halloumi som alternativ, det borde verkligen de ta efter i Sverige - Mums! Solen sken, det var väldans varmt och vi fick ett fint rum - nu var vi redo för Berlin :-) 

Vi hade inte bestämt något vi ville se innan så vi kollade lite på tripadvisor och såg ett bilmuseum med gratis inträde och cirka en halvtimmas promenad bort, så den tog vi. Kan säga att hussen var lyrisk, här var det inte bara gamla 50-tals bilar som det brukar vara på museum med bilar, här fanns det massor av dyrgripar i stora lass. En otroligt fin lokal där butiker och verkstäder fanns inhysta, och man kunde gå in i verkstäderna och titta när de jobbade med de fina bilarna.  
Rent och fräscht
Efter trippen där inne så gick vi ner mot området där Marathonet skulle hållas, vilade lite, tittade på folk och hängde så där som vi alltid gör när vi är ute på semester. 

Älskar att vara i städer där affärerna har öppet sent på kvällarna, då hinner man ju med även lite shopping. Med enbart handbagage blev det inte så mycket, men ett par shorts var tvunget att inköpas för att jag inte skulle svettas ihjäl. 
Vid vårt hotell fanns denna lilla affär, jultema deluxe! Eftersom hundvakten är tomtesamlare var det givet att vi skulle in där.

En gran som sträcker sig flera våningar!
Vad vill mamma ha?
På lördagen var det dags att hämta ut startpaketet för maran och vi tog en promenad till området, genom en park. Passade på att ta en geogömma och fick på kuppen lära mig att de en gång i tiden jagade i den här parken. 

Väl framme insåg vi att det inte alls gick att hämta ut nummerlapparna vid området, det var en mässhall några kilometer bort.. Aja, bara att promenera då, så går det när man inte gör sin hemläxa! 
Startområdet dagen innan - pirrar lite i magen av att se det
På väg till mässhallen så passerade vi monumenten för judarna. En massa stenblock som i en första anblick såg ganska trist ut, men när man gick närmare såg man att det var oändligt, med massor av gångar och monument. Precis som antalet judar som dog var oändligt.


Vi hittade mässan, fick ut min nummerlapp och chip och gick sedan en annan väg tillbaka, förbi Berlin mall. Eftersom vi inte var så shoppingsugna så blev det mest bara fika och fönstershopping, men jösses vilka möjligheter det fanns. Bra pris också tycker jag.  
Berlin Mall mellan två byggnader
Vi tog oss tillbaka till Marathonområdet för att kolla när inlinesåkarna startade. Men först lite tysk kultur i solen.
Taggad!!
Sen var det bara bege sig hemåt, käka lite pasta och gå på den lokala Lidl för inköp av Red Bull. Stresspåslag och uträkning av starttid, sen redo för sängen. 

På dagen D ringde klockan alldeles för tidigt, men det var ett måste för att hinna med ordentlig frukost (som hotellet startade redan 5:30 för oss löpare). Jag kände mig lite outside som inte hade på mig mina löparkläder redan där, men jag tror inte man blir snabbare för att man äter frukosten i träningskläderna. Dessutom känns det inte helt fräscht, det tar ju bara 10 minuter att gå upp och byta om igen. Nåja, mot startfållan! 

Att se till att 40.000 pers hamnar rätt är inte en allt för smidig maskin, men det gick bra på bekostnad av avstånd. Blev lite stressigt på slutet för mig, men till slut stod jag ändå på plats, något kissnödig då toakön var ENORM. Peppad, stark och redo att köra!

Ovanför folks huvud kunde man se hur det ångade, som det gör över asfalten på sommaren.
Bilden tagen från Berlin.de
Sedan väntade alltså 4,2 mil, inte så jätteväl dokumenterat, men jag njöt, hade kul, hade det tufft och kände mig stark om vartannat. Första milen var ren och skär glädje, vilken folkfest!
Enda bilden från loppet, precis innan upploppet när man ska passera Brandenburger Tor. Här kom det en liten tår av lättnad, slit och glädje.
Kutade sen som en idiot och kunde äntligen stanna upp och få på mig min efterlängtade medalj! Haltade mig fram genom området (konstigt att man är hel under hela loppet men inte ens orkar ta av sig strumpan när man är klar), hämtade min gratis alkoholfria öl, min påse och mötte upp Tomas. 
Fler utslagna hjältar
Svettig och nöjd! Äntligen!
Med det här skavsåret kan man alltså säga att jag offrat både blod svett och tårar för det här loppet. 
Hög på upplevelsen gick vi hem (så jag fick ihop 4,8 mil den dagen), jag donerade min goodiebag med mat till en tiggare och köpte lite mat med upp till rummet för att sedan däcka kroppsligen och uppleva en hemsk natt med smärtor i fötter och ben. 
Orkar jag resa mig upp?
Dagen efter kände jag mig hyfsat pigg och vi tog en liten promenad innan vi åkte hem. Efter en stund sa min kropp dock att jag inte alls var så pigg och snart var jag grinig och ville bara hem och vila =P
Vy mot Sony Center, vi sprang där dagen innan. 
Tillbaka för att hämta väskorna, ett restaurangbesök och sedan invigning av tunnelbanesystemet för att ta oss till flyget. Flyga hem, hämta Nässla, äta hos mamma och sedan var det bra skönt att däcka i sin egen säng! Mina tår är inte vad de en gång i tiden var, men förhoppningsvis kan de återhämta sig. Det jag är otroligt nöjd över är att kroppen är så hel i muskler och ben! Ingen smärta i benhinnor, inget ont i knäna eller rygg - jag har bara träningsvärk! Min kropp är fantastisk och jag är så glad över att klarat av denna utmaning! Skulle jag kunna göra det igen? Lätt om jag slapp träna inför det ;-)