onsdag 24 augusti 2011

Åter på banan (lite iallafall)

Kunde inte låta det dåliga resultatet av träningen vara så vi åkte ut några timmar till ett annat ställe, dock utan husse som svek oss till förmån för sin arbetsgivare. Vi var på ett ställe det finns två badställen (för hundar alltså), den första är kanske 600 meter in, nästa 1,5km. Gick fot till den första från bilen, på plats fick hon ligga ner en stund och sen var tanken att jag skulle låta henne få ett tråkigt och lugnt frikommando. Precis på sekunden som jag tänkte ge henne det flög hon upp och sprang ner mot vattnet. Fy satan i gatan vad arg jag blev :( Fast det räckte att jag gick efter henne och sen sa jag åt henne att gå tillbaka upp, vilket hon gjorde. Då fick hon ligga ytterligare en stund, medan jag kände på min egen puls som var skyhög. Förstår inte riktigt varför jag blir så arg (vi är ju inte direkt ovana med det här beteendet) men uppenbarligen har mina krav höjts ungefär med 300% den här veckan bara för att vi ska starta på prov. Sen har jag en annan bidragande faktor, jag jobbar ju natt och får ca 3+3timmar sömn vilket börjar göra mig lite känslig känner jag.

Lagom liten sjö med svårmanövrerad mark framför, perfekt träning.
I vilket fall, hon fick plaska runt lite där på egen tass medan jag andades lugnt och tänkte över mina egna känslor. Sen gick vi vidare, varierade fot och bakom med frikommando tills vi kom fram till nästa vattenhål. Där la jag henne igen och jag märkte stor skillnad på suget att bada, inte alls lika stort iallafall. Började med att göra i ordning allt, la upp skål med god externbelöning och planerade ordentligt mitt upplägg.
Först la jag ut tre dummysar vid vattenkanten med stort avstånd, hon fick se mig lägga ut dem. Därefter gick vi tillbaka till lägret där jag satte henne upp mot skogen och kastade en fågel och plastkaninen som markering. Hon pep. Jag la henne ner en stund och satt och klappade henne tills hon varvade ner, men jag vet inte, känns inte som att det skulle vara en effektiv metod, hon ligger still men hon är bannimej inte cool inuti. Så då gick jag över till den metod jag använde förr, att bara mata henne lugn. Att tugga lugnar ner. Vill du springa iväg, ja då får du äta lite istället. Låter kanske lite avigt men det är ju det som lugnat ner henne för i hanteringen med dummysar vid vatten så jag tänkte jag provar (nu är goda råd svindyra).

Jag placerade oss i fotposition och matade på. Så fort hon gjorde antydan till att fågeln var alldeles för spännande matade jag henne. Matade för att hon var still. Matade för att hon var tyst. Bara proppade henne helt enkelt. Till slut vände förväntan från fågel till mig och då skickade jag henne. Efter hon gjort båda skicken gick jag till sjön och skickade henne på linjetag rakt över till de tre dummysarna jag la ut tidigare. Tänkte att dels får hon vara i vatten och jobba men utan plasket och sen kanske hon blir lite trött (stackarn, vi har ju hårdtränat varje dag, hon är nog trött..)

När hon tagit in alla tre (bra också, hon lyssnar bra fortfarande på mina dirigeringar) gick vi tillbaka och gjorde om kastet in mot skogen. Lite pip men jag matade på. Hon blev tyst betydligt fortare än förra gången (för att inte tala om i morse) och hon kunde skickas. Jag minns ärligt talat inte om jag gjorde fler omgångar på land där (ja, jag är grymt trött) men jag gjorde iaf en stegring i vattnet. Började kasta i en dummy, så där lagom hett. Belönade tystnad med mat och skickade. Kastade i boll med bollkastare som är betydligt häftigare än en liten dummy i vattenkanten. Samma procedur. Kastade i fågeln precis i vattenkanten och belönade snabbt. Matade mycket innan jag skickade. Sen kastade jag fågeln hit och dit framför vattnet och ibland i vattnet upprepade gånger och hon var tyst och stadig hela tiden. Det verkade som att fågel = asballt-ge mig! gick över till fågel = oh, den är bra ball men det var något man skulle göra först - Ah just ja, käka dundergott hos matte. Det känns inte rätt att "belöna" en hund som piper men å andra sidan så har jag idag provat att bli arg (provat och provat, det var en rätt ofrivillig handling från min sida), lagt henne ner och masserat tills hon blir lugn (glöm det sa hon, den där fågeln ligger längst fram i mitt minne ändå) och slutligen mat och det enda hon faktiskt blivit tyst av är maten. Jag tror helt enkelt jag gick för fort fram med viltet, vi har ju bara kommit så pass långt vid vattnet när det gäller dummys som inte alls är så hett (men där vi gjort på samma sätt). Får fortsätta i morrn och se hur det går på fredag, framtiden ser lite ljusare ut men något förstapris har jag inte känningar på.
Så här såg det ut när hon fick apportera fågel ur vattnet, notera att hon är tyst *hallelulja*

Nä nu ska jag laga middag och efter det blir det sova så kanske dagen allmänt blir lättare i morgon. God natt!

2 kommentarer:

Hanna sa...

Bra jobbat! Var startar ni någonstans?

Linn sa...

Vi startar i Västerås (tidigare Sala).