onsdag 19 januari 2011

Bob Bailey

Jag har flera personer som jag ser upp till, Bob Bailey är en av dem. Här kommer en lång utsaga om varför :)
Breland var ett par som var studenter hos Skinner – mannen med boxarna, och de började på tidigt 40 tal träna djur utanför Skinners laboratorium och startade ett eget företag där de tränade djur. Det som var så unikt för Brelands var att de använde sig utav operant inlärning, att bara belöna det rätta beteendet för att få fram rätt beteende.

Deras mål var att göra det hela så effektivt som möjligt, de drev ju ändå ett företag, så det var bara positiv förstärkning som gällde. Det som vi idag skulle kalla klickerträning.
Jag ska ge er några exempel på djur som de har tränat:
De gjorde flyttbara zoo´s – iq zoo, där besökaren bland annat kunde spela luffarschack mot en fågel och fågeln var den som vann.
De tränade mycket djur för TV och reklam (jo, redan på 40 talet var det i den branschen pengarna fanns..)
En kanin som apporterar kritor, en annan som drar bort ett draperi, fåglar som skjuter av gevär, grisar som lägger pengar i en spargris, katter som gör alla möjliga tricks.
Bob Bailey tog över när Keller Breland dog och de fortsatte att träna djur, en del för den amerikanska militären:
Kråkor fick lära sig att flyga till vissa fönster med en kamera och fotografera in genom fönstret (kom ihåg en fågels naturliga fallenhet för att picka mot fönstret som den absolut inte fick göra nu), för att sedan flyga tillbaka.
Duvor som flög framför militärkonvojer och talade om utifall någon låg på span efter vägen.
Delfiner som hittar minor i havet och talar om var de finns någonstans. (Dessa delfiner var fria, de hade möjlighet att simma ut till de andra fria delfinerna).
Katter som spionerade på exempelvis ryssar, här är en katt han berättat om: De öppnade bara dörren fort på bilen, katten kunde hoppa ut i farten. Den gick in genom dörrarna på flygplatsen (sådana automatiska dörrar) där den gick runt helt lugnt bland massorna för att sedan sätta sig bredvid de som de skulle spionera på. Katten hade på sig hörselutrustning, sådan som vi använder idag för de med nedsatt hörsel, för att spela in ryssarnas samtal och när det var klart gick den ut genom dörrarna igen och hoppade in i bilen. Helt fantastiskt.

Bob Bailey har alltid letat efter gränserna i djurträning och han har tom tränat kackerlackor till att släcka lampor. Hur då? Jo han använder deras motivation, som i detta fall är mörker..
Bob har tränat flera tusentals djur av alla dess arter och han har nästan aldrig använt sig av bestraffning. De gånger han har gjort det (och enligt honom själv kan han räkna de tillfällena på en hand) har det handlat om fara för djuret, tränaren eller omgivningen. Han har aldrig använt det för att få ett beteende.
Så uppenbarligen, med rätt motivation kan du lära vilket djur du vill nästan vad du vill, det har ju dessa visat. Men hur kommer det sig då att vi inte har kommit längre? Detta kom igång på 40 talet, över 60 år sedan! Varför har vi inte kommit längre i djurträning?

Varför fortsätter vi att vara fysiska med våra hundar? För att vi kan utan att hundarna lämnar oss? Skulle någon duva, delfin eller kråka komma tillbaka om man korrigerade dem till rätt position?
Operant inlärning funkar för alla djur, alla tränare, alla beteenden och alla miljöer. Gör det värt att göra det du vill istället för att göra något annat. Om du inte kan belöna, lär dig belöna istället för att straffa.
Vi vet ju att bestraffning funkar och det kan vara väldigt effektivt, men du kan få andra problem då djur lätt generaliserar. Som exempel kan jag ta min mammas katt: Pappa råkade klämma katten i dörren. Blev den rädd för dörrar? Nej. Blev den rädd för pappa? Nej. Den blev rädd för pappas jacka för det var den som katten såg när den klämdes. Vad händer när du trycker av elhalsbandet när hunden sticker efter ett rådjur? Blir den rädd för att jaga rådjur, hoppa över diken eller var det dig den såg i just det ögonblicket?

Är det inte otroligt att han kan träna krabbor, kackerlackor, ödlor och alla tänkbara djur och hitta motivationer till dem, och vi kan inte ens hitta tillräckligt bra motivationer för att lära hunden det vi vill?

Lustigt nog (?) säger vissa idag att denna form av inlärning är att förmänskliga hunden. Operant inlärning var ett resultat på forskning baserat på just djur, och humanisterna kritiserade det för att det gjorde människan till ett djur eller ett objekt. Ironiskt.

Inga kommentarer: