tisdag 28 juni 2016

Spårdag

Det är lite dåligt med tid att hinna uppdatera, men jag väntar på lite bilder så ska ni åtminstone få en rapport från vårt senaste stora äventyr på Fristadstorget i Eskilstuna. Men ni får vara tålmodiga, nu får det bara bli en liten kortis om gårdagens spår. 

Tycker det har varit för varmt för Nässla att göra något (ibland börjar jag tom bli orolig för hennes hälsa, men sen så badar hon och är värre än vanligt så då blir jag lugn igen), men igår var det lite mulet och jag passade på att lägga ett spår åt henne. Det var inte så långt, kanske 800 meter, men fokus på att markera legor plus en passivitetsövning. Det var personspår med legor och hjortklöv som avslut (men det visade sig inte vara en belöning i Nässlas värld). Det var en kort liggtid så de som pysslar med viltspår kanske protesterar vilt, men jag tror inte det är det som är det viktiga. Nu ville jag att hon skulle reagera på förändringar i spåret (legor med blod och grävt med klöv) så jag la just belöningar (burkar med mat) under mossan vid legan. Lade ut fem stycken sådana, och det var absolut inga problem att hitta dem någon gång. Däremot vet jag inte om hon faktiskt kände burken direkt eller intresserade sig pga legan och sedan hittade burken, det går ju så pass fort. Den här gången var det burk vid varje lega, men nästa gång ska jag ha burkar på de första och bara markera upp legan och belöna om hon reagerar. 

Vad gäller passiviteten så gick det sämre.. Jösses vad svårt att sitta still i ett spår! Jag satte henne och gick fram kanske 20 meter, men hon började snart spåra på egen tass. Det här får jag helt enkelt göra ofta och lättare och belöna mer frekvent tills hon förstår. Hon kom av sig lite och ville "lyda" efter det, men kom ganska snart in i spåret, så jag får nog ändå ta det lugnt när jag väl tränar detta.

Själva spåret gick jättefint, inga problem förutom att hitta klöven som hon egentligen gick förbi. Jag höll i linan och hon hittade den då med lite hjälp, men hon ville egentligen fortsätta spåra. När det sen visade sig vara en hjortklöv blev hon inte begeistrad. Hon kunde bära den, men det är inte samma delikatess som rådjur, för de försöker hon äta upp på vägen till bilen. Efteråt blev det lite hopp och lek men hon gick bara och släpade bakom mig i skogen, så då blev det hem och sova för henne :) Gammeltanta!

3 kommentarer:

Erika sa...

Ah, spännande! Tränar ni passivitet i spåret för att det kan komma i fråga på ett eftersök? (Jag kan ju inget om viltspår så blir lite nyfiken.)

Linn sa...

I viltspår som provform förekommer det inte mer än att hunden sitter i samband med skott, men då får jag ju hålla i hunden. På de här elitspåren kan det förekomma för att skytt och förare ska behöva gå fram och undersöka något och det ska nog föreställa att föraren behöver undersöka en skottplats, lega etc, utan hunden. På provet fick man välja att binda upp hunden vilket jag gjorde, men såg sen på protokollet att det var himla mycket poängskillnad mot om de kan sitta still. Så lika bra att träna om det händer igen.

Erika sa...

Okej, spännande!