söndag 14 september 2014

Vilket drömspår!

Trots gårdagens förstapris och championat valde jag att åka på dagens prov i Nävekvarn. För mig var det egentligen inte ens en tanke att låta bli, och eftersom jag inte tyckte Nässla var helt bra i spåret i går kände jag att det verkligen skulle bli intressant idag och se hur hon gick om jag bara tänkte lite mer på hur jag förde henne.  

Vi fick gå för domaren J-O Thunberg, som gav oss både godkänt anlagsprov och vår första etta så jag kände mig trygg. Vi var först av de två ekipage han tilldelats så det var bara att köra direkt. Jag kände att det blev en bättre uppladdning mot spåret idag när jag hade henne i sele redan från bilen så hon var mer laddad på spåret än vad det blev igår och när vi blev placerade i rutan körde vi bara på. Nässla sökte en stund och snart såg jag att hon tog det. Såg själv en bloddroppe och kände mig säker och kunde följa med. Vi gick men domaren (och aspiranten) stod kvar, så när vi kommit iväg 50 meter blev jag lite osäker och stannade och tittade på dem och funderade på om jag skulle ropa på dem, sen började de komma efter. 

Nässla tuffade på helt gudomligt bra! Jag ljuger inte om jag säger att hon nog inte var mer än en meter från spårkärnan under hela provet!! Ordentligt tryck i linan, ibland stannade hon upp och vädrade, men då backade jag bara så linan alltid var spänd och hon satte ner nosen och körde vidare. Jag kände mig otroligt säker på hennes jobb hela vägen och när domaren bad mig stanna blev jag tom besviken och tänkte att redan? Jag ville ju fortsätta det här! Domaren sköt med riktig bössa så Nässla blev ordentligt taggad sista biten och gick rakt på klöven, även om hon vindade en del i slutet. 

Domaren undrade hur jag tyckte det hade gått och jag var ju alldeles lyrisk och nöjd över spåret. Han gav mig ett tips - att vinka med mig domaren när jag visste att vi hade spåret, annars sa han inte så mycket utan att jag kunde ju få vänta på resultatet tills prisutdelningen.. Jaja, jag var där så nöjd oavsett hur det hade gått! När jag satt och väntade kom han förbi och sa att egentligen hade hon gått alldeles för fort, 10 minuter är för fort och jag satte mackan i halsen. Finns det en kortast tid?? Jag vet att domaren inte ska behöva bli svettig, men tempot hade ändå känts bra tyckte jag. Nu visste jag sen tidigare att domaren är en luring som gillar att busa med ens nerver, men ändå! Snart var det prisutdelning och han sa att hade jag bara vinkat hade jag fått HP.. Nåja, det gör jag då ALDRIG om.. Gällande tiden sa han att det var snabbt, men när hunden gör allt klockrent tar det inte längre tid :-) Kritiklappen ska få hedersplats för det är det finaste jag läst på länge. 
Makalöst!!
Jag hade ju lovat Nässla cheesburgare om hon tog två förstapris så självklart fick hon den. Och jag satt och läste kritiken om och om och om igen ;-) Vilken lycka!

Inga kommentarer: