tisdag 27 september 2011

Gårdagen

Så, nu kommer rapporten om gårdagens spår som inte alls gick som önskat. Dock kan jag ju fundera på hur dum jag är som aldrig lär mig. Jag vet ju att hon är galen när hon går spår som jag lagt men ändå chansade jag. Tänkte att det var så länge sen så hon kanske skärper sig.. Nja, det funkar inte riktigt så. Men nu har vi bokat upp oss med Cicci och Java för lite spårläggning, de är också på öppenklass så då kan vi lägga ihop med långa liggtider. Hur det gick? Efter 30 sekunder kändes det snarare som att Nässla bedrev weight pull istället för spår och nosen var väl i backen en gång, resten av tiden gick på luftvittring. Om jag någon gång i framtiden får för mig att lägga ett spår själv till henne kan ni väl ringa mig fort som attans och avstyra? Tack!

På kvällen åkte vi iallfall och tränade vid sjön med Cicci och Java och det gick jättebra. Det är ju några km till sjön där Nässla fick gå fot vilket gick bra, ibland studsade hon till lite men var snabbt tillbaka hos mig. Känns som att jag har betydligt mer kontroll över henne nu än tidigare då impulsen vägde tungt. Sen vid sjön började vi att jobba bort, var och en för sig. Jag lekte och kastade markering med Nässla och hon struntade helt i vattnet tills vi fick besök av en annan lite olydigare hund, då sprang de båda i ;-) Men jag är glad så länge det inte var Nässla själv som tog initiativet så även om hon badade ser jag det inte som ett nederlag. Att det ska komma en lekandes hund inspringandes under jaktprov som drar ner henne i vattnet känns rätt avlägset, det tänker jag inte träna bort =P

Sjön vi är vid är ju relativt liten så jag gick till ena sidan och la en dummy vid vattenkanten som Nässla inte såg (men hon var med mig bort). Sen gick vi till andra sidan och kastade en markering till Cicci. Eftersom Java inte gjorde vad matte ville inför nästa kast tog vi Nässla emellan och då kastade Cicci en markering (med nödlinan) som skulle agera störning och jag skickade Nässla rakt över till andra sidan. Hon hade ingen tendens till att ta markeringen istället utan lyssnade på mina signaler och kom över till andra sidan rätt direkt. Att använda mitt "Ja" som en keep going signal har verkligen varit toppen, även om hon är på väg åt fel håll kan jag bara vänta ut att hon vrider på huvudet i rätt riktning och där styra om med ett "ja" istället för att vissla för kontakt och sedan rikta om henne. Hon är grym på vattendirigeringar! Tyvärr sprang hon runt istället för att simma tillbaka, vilket inte alltid är populärt (fast å andra sidan tog det säkert en tredjedel av tiden mot att simma...). Hon fick avsluta med att ta en markering som kastades. Sedan kastade jag de två återstående dummysarna till Java och allt gick bra och vi kunde avsluta där. Börjar ju bli mörkt fort nu så det gäller att ta tillvara på varje träningsminut på ett bra sätt.

Inga kommentarer: