Ja, jag har semester..

Så jag uppdaterar ofta. Till dagens fotgående provade jag superbelöning i fickan som jag retades lite med innan och sen fick T köra med kanindummysen (den "riktiga", som triggar ordentligt). Det gick riktigt bra idag. Började med att skaka hand och när Tomas lagt ifrån sig kaninen gick det bra (vi behöver ju inte gå ut så hårt). Sen körde vi, och visst stundtals var hon inte så nära som jag vill men oftast gick hon klockrent. Två gånger fick hon frustrationsryck men då sprang hon iväg och var tillbaka på 5 sekunder. Så hon vet var hon ska vara men det är bara lite svårt att hålla sig.

Jag vet inte vilken del som gjorde att hon blev så fokuserad på att vara till lags, om det var kaninen eller gottet, så i morrn ska jag prova gottet plus dummy och på nästa träningspass med husse kör vi med bara kaninen. Det bästa vore ju om hon skärpte sig för att det var vilt i bilden, men jag tror inte det är så lätt. Å andra sidan kanske hon skärper sig för hon börjar förstå vad leken går ut på. Vi hoppas på det!

Vi tragglar på

Ingen tid för att låta momenten ligga på hyllan nu när det bara är en vecka kvar (huh!). Nu har vi ju gått över till att handskas med två saker: vattenpassionen och fotgåendet. Vilt tar jag fram i början av nästa vecka, resten kan jag tycka att hon kan.

Fotgående Tappra husse som går med ut i spöregnet för att hjälpa mig att träna. Så här är det: han gillar egentligen inte ens att vara med och träna (gå promenader gör han snällt med Nässla, men träningen roar honom inte så värst). Att jag får med honom dagligen på bara det är en sensation tycker jag. Vad det gäller regn så avskyr han det, han utför inte ens sin egen hobby (cykling) om det finns risk för regn. Han äger inte ett par stövlar och knappt en regnjacka. Men han ställer upp och det är jag hjärtligt glad över!

Vi gick upp i en närliggande skog och tränade, det går bättre på så sätt att hon snabbt kommer tillbaka till min sida när hon kommer bort, men fortfarande är det mycket ofokuserat. Husse försöker övertyga mig om att vi har gjort stora framsteg, jag får lita på honom. Sen tränade vi på att hon bara ska sitta still när jag och husse ger varandra dummysar, hälsar osv. En liten detalj som jag slarvat mycket med men som husse tog initiativ till att vi var tvugna att träna (WOW!).

Som sagt, vi tragglar vidare senare idag.

Vatten Tog en chansning i morse och åkte kl 6 (blev bryskt väckt alldelels för tidigt men hatar att somna om) till ett badställe. Med chansning menar jag att jag brukar sällan träna innan frukost och direkt när jag vaknat för då är jag inte lika munter som jag brukar.. Men det gick bra!! Eftersom hon kissade innan hon hoppade in i bilen fick hon gå fot från bilen hela vägen fram till platsen, ca 600 meter. Jag har ju kört nu på att jag inte belönat med annat än jobb när hon går fot, men jag tänkte att det kan inte skada att jag förstärker det ytterligare nu i veckan, så jag belönade gott för riktigt bra fotgående, som jag hade nästan hela vägen fram.

Framme vid vattnet så vände vi oss bort och jag kastade en leksak åt andra hållet och sa varsågod. Hon tog den och kom in och lekte med mig (  nu inser jag vad bra det är att jag lärt Nässla att leka med mig med allt..). Jag tog den efter lite lek och sa hopp och lek, hon hoppade några steg framför mig och  sen kom hon tillbaka för att leka mer. Så gjorde vi några gånger, jag vände upp mot vattnet och verkligen tyckte hon skulle ditåt men hon tog ett studs och vände sig om. Det är helt otroligt! Till sist sa jag "hopp i då" varpå hon sprang mot vattnet, men jag såg att det inte var helhjärtat så jag blåste stoppsignal en meter innan och hon vände sig om :) Då fick hon leksaken igen och jag bestämde mig för att testa köra en markering i vattnet istället. Kastade i en boll, hon satt stadigare än stadigast och hoppade i på kommando och kom upp och lämnade av i handen. Sen gick vi från vattnet, tänkte att jag behöver ju inte tvinga henne till att bada om hon hellre vill vara med mig, det är ju just det jag kämpar för.

Det verkar vara ett koncept som fungerar (att köra efter släpp kontrollen lös) så vi tränar vidare på det dagligen. Jag tänker dock att det skulle kunna vara för att det har regnat hela gårdagen och natten som det är så, men ändå, sånt brukar ju inte hindra henne från att bada, även om värme gör att hon hellre gör det.

Det kanske finns hopp trots allt!

Norge och lite annat

 Ja, i veckan som varit var vi en tripp till den älskade släkten i Norge. Det har varit en toppensemester med ljuvlig natur, härlig släktträff och mycket mat som vanligt ;) Tyvärr är det en lååååång resa dit, "bara" 85 mil, men det tar närmare 14 timmar i bil.

På vägen dit såg jag en skylt som varnade för får. När jag såg den tänkte jag "ja det skulle ju vara kul att se en flock så man kunde stanna och prata med dem" (de ligger ofta i flockar på vägen) men jag hann inte mer än tänka tanken då de kom rusande på vägen och jag fick väja med hjärtat i halsgropen. Phu!

Här är kisspaus uppe på Haukelifjell, en otroligt vacker plats. Jag önskar jag hade ett par vandringskängor och nyckeln till mosters lägenhet där uppe så skulle vi stannat där och njutit av naturen lite extra.

Bilderna gör ingen rättvisa till hur vacker naturen är men det är förutom minnet det enda jag kan ta med mig. Här ser ni vägen som vi färdas på, det blir lite svängigt.

Vattenfall finns det gott om. Vatten öht, till Nässlas glädje och min med eftersom jag kunde träna "inte-bada-i-vartenda-vattenhål".

Även om resan är tuff är man efter Oslo omgiven av den här synen så det är "lätt" att härda ut.

Vi inkvarterade hos min mormor, lyxigt att få vara som hemma på semestern tycker jag. Sen blev det besök hos släktingarna. Alla är rätt vana med hund (även om de har en helt annan syn på hundar där, burförvaring är exempelvis standard) så Nässla kunde hänga med överallt. Hos ena kusinen busade hon med Japanska spetsen Arne (fast han försökte mest sätta på) och hos moster och familjen fick hon mysa med golden Brage. Brage är av en lite oroligare typ och är inte alls på, så de hade jättemysigt ihop. När de fick ben såg de till att vara långt ifrån varandra utan att titta mot den andra och hela tiden full respekt från båda håll. Givetvis busade de en hel del tills de tillslut la sig och gosade. Så söta! Nässla lyckades ha sönder bollen som vi gav honom förra året efter att Nässla haft sönder den bollen han hade då..

Det blev en hel del fika och gott. Ovan ser ni ett av det godaste fikabrödet ever: skolebolle, något skolbarnen käkade som lunch under den tiden mamma var liten (de får inte skolmat i Norge). Det är kardemummabröd med vaniljfyllning och kokos. Jag är inget större fan av kokos i normala fall men det här är ljuvligt! Sen fick vi äta färska räkor, vilken skillnad!! Riktig lax, oj, vad annorlunda den smakade. Eller rättare sagt, den smakade något öht. En speciell sak vad gäller Norge och mat är att de kombinerar allt. Jag har många vänner som blivit äcklade när jag äter mitt stekta ägg med ketchup (trodde det var fullkomligt normalt) eller när jag äter banan på macka med sylt. Well.. nu har jag fått en ny grej att äta nämligen banan på macka med majonäs! Mums, jag älskar majonäs och tycker det funkar på allt, hade bara inte tänkt tanken på att det skulle höra hemma med banan på macka :D Däremot provade jag inte kaviar på ostmacka som min mormor åt och inte heller gräddfil på våfflor (som alla åt). Jag är inte förtjust i gräddfil i normala fall, men T imponerade och provade. Han gillade det inte.. Själv föredrar jag mina våfflor med smör och socker eller smör och grädde :)

När vi åt massa var vi tvugna att träna. Det finns gott om backar där så jag passade på att springa. Tomas hade med sig sin cykel och min morbror tog med honom på några rundor. Det blev även en hel del promenader, jag är våghalsig och ger mig in på stigar och ser var jag hamnar, ett härligt sätt att fördriva morgonen på innan frukost med hunden. Man märker också vilken skillnad det är på hur aktiva folk är där. Ständigt mötte vi motionärer till fots eller på cykel men sen har de ju också mottot "ut på tur, aldrig sur" :)

De hade  haft premiäröppning precis i dagarna på en hundrastgård fem minuter från mormor. Vi tog en sväng dit en dag för att se hur det såg ut, en väldigt fin park med särskilda tider då det var uppdelat på små och stora hundar. När vi var där var det öppet för alla. Det var ett gäng hundar, en svart som Nässla tyckte var skoj (den var mycket intresserad av Nässla och försökte enbart sätta på). Sen blev det bråk mellan några andra hundar och då gick vi. Nässla var då mer brun än svart, det fanns visst ett lerhål där längst in.. Bara att gå till närmaste vatten och bada!

I stan vi var (Haugesund) var det årets stora händelse på gång, nämligen sildajazzen. Det är en stor jazz och sillfestival som lockar massor av turister. Vi var ner på kvällen en dag och tittade men som med de flesta festivaler så är det mycket alkohol och det är ju inte så spännande att se när man själv är nykter.. Däremot tittade vi på båtarna, jazz hade vi inget större behov av. Nu i helgen som är dukar de upp långbord längs hela huvudgatan och äter sill. Inget jag är ledsen över att jag missar dock ;)

Som alltid när jag är där uppstår en stor sorg när det är dags att åka hem. Lämna allt. Försökte plantera ett frö hos T att det skulle vara något att bo där ett år.. För mig blev det inte lättare när vi på skoj sa till min moster (som jobbar på bank och har lägenhet i källaren) "Men om vi hyr lägenheten och du fixar jobb på banken så flyttar vi hit" och hon svarar att absolut, det är inga problem..

På hemresan råkade vi ju ut för en nära döden upplevelse (inte får inblandade denna gång, då de bara låg på vägen och inte sprang). Nä, det gäller polisen. Åkte där i godan ro när jag helt plötsligt ser sirener bakom mig (kan tillägga att jag varit på T hela vägen om att han ska ta det lugnt för i Norge kan du få fängelse när du kör för fort, har en bekant som satt 6 månader för det!). Fick panik och åkte in på första macken och de åker så klart efter.. Jag parkerar och ser framför mig hur hela min sommarjobbslön svävar iväg. Men då vinkar de förbi mig och ställer sig och tankar.. ?? Vi åker men stannar någon km bort för att luncha/varva ner när de åker förbi med blåljus igen. Uppenbarligen behövde de bara tanka under ett uttryck (eh? men det kanske är långa avstånd där på vishan) och så blev det olyckligt att jag svängde av just där de skulle av..

Givetvis måste vi stanna till i flatdal när vi åker hem och posa med flat ;)

Flatdal är en väldigt fin plats och egentligen ska man uttala det som flaatdal, men bildligt så blir det kul.

Väl hemma kände jag inte alls borta bra men hemma bäst. Mest bara ångest över alla måsten. Tristess. Ångest över att jag måste jobba nästa vecka. Ännu mer tristess. Ångest över att behöva handla. Ja, det var inte alls kul att komma hem med andra ord.

Det som däremot kommit igång hemma som inte funkat i Norge något värst är fotgåendeträningen. Husse är grym och ställer upp (och gör nästan rätt, när han gör fel behöver jag inte säga något, han kommer på det rätt fort ändå) och vi tar minst ett pass om dagen. I går kväll, för att få extra skjuts på inlärningen, tog jag med honom och fårskinnskampen och lät husse gå framför oss och dingla/retas med den hela promenaden. Den leken lärde sig dock fröken fort, där ser man vilken enorm skillnad det är när vi är i skogen kontra på asfalt.. I skogen lär hon inte leken sig alls speciellt fort. Aja, vi tragglar vidare. Vi har också påbörjat fas två i träningen inför provet som går ut på att vattna ur intresset för vatten (ja, jag blir lite smittad av T´s göteborgshumor). I morse gick vi till hundbadet och tränade dels fot dit (gick hyfsat bra) och när jag släppte henne tänkte jag köra efter "släpp kontrollen lös-principen" och sa lojt "hopp o lek" samtidigt som jag själv tog upp en leksak. Hon hoppade i men hoppade snabbt upp till mig på land för att leka :) Lekte lite och så sa jag hopp i, hon hoppade i men kom snart upp igen istället. Tror det kan vara en teknik som kan fungera. Sen fick hon bara vara, simma runt lite bäst hon ville och tugga på vass i kanten. Kallade in, skickade ut och lät henne vara lite igen. Mest bara få det till att det inte alls är superkul att vara i vattnet utan att det är ett ställe som vilket som helst (okej, önskedröm men vi kanske kan komma liiiiite på vägen dit).

Igår kom vi iväg på rallyträning i Kolsva. Förutom ett litet ryck när hon var lös (dock inte fram till någon annan hund, otroligt nog) så skötte hon sig bra. Lite diskussioner om hur skyltarna ska tas blev det, reglerna känns inte helt klockrena alltid.. Aja, träningen gick bra iallafall =D

Nu är vi hemma!

Någon fot-träning har det inte blivit *hosthost* men vi har iaf passat på att inte-bada-i-allt-som-är-blött. Det fanns det gott om möjligheter eftersom det finns vatten överallt där vi var. Tränade några dagar i slutet på semestern, men några kvalitetspass blev det icke. Nya tag idag, drar med mig hussen ut när kommit-hem-ångesten har lagt sig ;)

Nässla hjälper till att packa..

I morrn drar vi på semester, hela familjen (och några dummysar och fotträningen). Vi packar för fullt och döm om våran förvåning när vi hittar en liten pipis i en av väskorna.. Nässla tyckte tydligen att den inte skulle glömmas, söto!

Jag DÖÖÖÖÖÖÖÖÖR!!

Nu när jag startade min dator och öppnade mailen fick jag det glädjande(?) beskedet att jag kom med på jaktprovet i Västerås den 28 aug. Jag mådde lite smått illa bara när jag läste PM:et och jag mår illa nu när jag skriver om det. Hur ska det gå?!?

Igår  blev det inte som planerat en tripp till Göteborg så istället passade vi på att åka på våran måndagsträning. Det var bara jag och Cicci där, vi bestämde oss för att skippa tjafset med vattnet och låta dem lajja loss lite innan vi körde istället. Givetvis var hon tvungen att gå fot och sitta fot innan hon blev släppt ut i vattnet ;) Sen tränade vi enligt Evas övningar och jo, nog gick det bra allt. Fot hela tiden hit och dit. Vi har gjort en tydlig upptäckt, hundarna är VÄL medvetna om (vad de själva tror iallafall) vems tur det är att jobba. Eva nämnde det och det måste vi ta till oss!

Aja, det var ju skönt att fotgåendet fungerade som en smäck då iallafall, nu när vi ska ut på prov. *Dör lite till*

Jag har kommit på att jag nog behöver göra en egen etikett bara för fotgående, det blir ju ett jäkla tjöt om det ;)

Grattis Nässla!

Idag fyller Nässla tre år, hurra hurra! Än har vi ingen present till prinsessan, men vi får se vad som sker under dagen :)

Igår tränade jag Nässla och husse lite. Han fick agera kastare trots allt. Först hade jag inte specificerat vart han skulle kasta så han kastade dummyn till oss. Aja, shit happens, jag lärde om och det blev rätt. Tyvärr började det regna så då kunde min figurant inte jobba.

Gjorde om det på kvällen igen (vid vatten) då störningarna var aningen svårare och det tog längre tid. Husse säger att han tänker inte göra så här vid minusgrader. Jag kontrar med att om han gör det här med mig i tre veckor så slipper han det.

Jag bestämmer mig för att inte kasta första gången, bara skicka på hopp och lek till vattnet. Nässla tjyvar och av någon dum anledning kastar husse en dummy trots allt precis när hon drar ifrån mig :/ Han insåg snart sitt misstag (utan att jag fick psykpryt) och vi gjorde om och gjorde rätt. Vi fick avsluta allt bra och jag blev nöjd (även om det känns som en evighet fram till ett bra fotgående).