I söndags ringde en viltspårsdomare till mig precis när jag kommit ut i mottagningen uppe i Hälsingland. Jag hade lite glömt bort det där och blev lite paff när han frågade om jag kunde på onsdag. Med tanke på att jag skulle vara på den arbetsplats som tillåter lite ner flexibilitet så passade jag på att tacka ja. Någon träning skulle vi inte hinna med (och jag har glömt bort det nu i dagarna ändå) så jag fick helt enkelt köra på Tobias tips - strunta i att läs hunden, tryck inte på henne och tro att när hon drar säkert framåt så är hon rätt.
Jag har aldrig känt mig så säker som jag var i det här spåret, det enda som hände var att hon trasslade in sig och då vågade jag inte kräva lika mycket tryck vilket också märktes i spårningen. Men inget som domaren märkte och han sa att det var ett solklart förstapris! Duktiga hund när matte håller sig borta!
Skulle gärna göra om det och både domaren och hans fru sa åt mig att ringa dem och boka nytt spår hos honom, men jag tror vi ska hålla oss till vårens fasta prov istället,
om vi skulle få ett förstapris till vill man ju få lite mer cred, vilket man så klart får med publik ;)
Nu ska jag komma ihåg att börja träna hårda spår, glömmer lätt bort det när det är mörkt ute.
2 kommentarer:
Grattis! Vad kul :-D
Vad roligt!
Hittade din blogg när jag kollade alla som jag sparat! Raderade en del men blev glad när jag hittade din!
Skicka en kommentar