tisdag 14 november 2017

Å vi då?

Jag vet att jag har varit extremt dålig på att uppdatera! Vet inte vart tiden tar vägen, men tydligen finns det mindre tid för bloggande ju mindre hund jag tränar?!? Men till det viktigaste, Nässlas knä. 

Vi åkte på uppföljning till Anna och jag var inställd på att försöka få till en operation, även om det kändes konstigt. Nässla har inte alls visat några tecken på smärta, hade jag inte varit med hos Anna samt sett henne halta på kvällen efter skadan hade jag aldrig trott hon hade ont. Pigg och glad och har tiggt om nöjen hela tiden. Inte ens tabletterna har hon blivit dålig av och jämfört med förra gången hon skadade sig kändes det som en helt annan hund. Då var hon ju låg allmänt, nu har hon varit lika odräglig som vanligt.. 

Men när vi kom till Anna så kom vi överens om att vi kör på utan operation. Knät reagerar vid kraftig provokation, men hon menar att det kan lika gärna vara som en stukning vi själva får, det känns inget när man inte drar i det, men trycker man på rätt punkt ömmar man. Och man kan leva normalt och smärtfritt tills då man stukar det igen. Ortopeden har ju redan sagt sitt och det känns inte som att han skulle vara villig att operera hur som helst i förebyggande syfte. Det värsta som kan hända är att korsbandet går av, men det är ju just vad som krävs för att få göra en operation. Så vi kommer helt enkelt att köra på som vanligt men se till att hon hela tiden har bra träning till grund och är musklad. Så nu har vi börjat öka på promenaderna igen och i slutet av nästa vecka ska vi vara där vi slutade. Jag har som sagt inte märkt av något sedan den dagen det hände och hon själv bråkar, hoppar och rejsar hej vilt (fast jag inte uppmuntrar henne). Jag släpper henne lite grann där det är lämpligt och hon får flattefnatt varje gång, och hittills (peppar peppar ta i trä) har det gått bra. På torsdag har vi bokat simtid för instruktör för att få börja simma på Strömsholm, det är ju bara några minuter från jobbet. Ska försöka få till en gång i veckan nu på vintertid så hon kan få ha en bra grundmuskulatur utifrån det och sen fortsätter vi vår vanliga träning hemma med bollar, kuddar och allt annat. Så vi lever och mår under omständigheterna faktiskt väldigt bra! 

1 kommentar:

Erika sa...

Skönt att höra! Och simningen på Strömsholm lär ju uppskattas :-) .