tisdag 13 juni 2017

Rehab på benet

Minns ni att Nässla blev halt, och att det egentligen var anledningen till allt det här som drog igång? Över två månader sedan och hon har aldrig blivit riktigt bra. Visst, de flesta skulle inte ens se något, men det är tydligt när hon legat en stund efter lite aktivitet på dagen, men eftersom jag inte ens visste om hon skulle överleva tänkte jag att jag tar det om hon inte behöver operera tassen. Så dumt egentligen, men jag trodde ju inte ens hon skulle överleva. Och att det borde läka ut av sig själv i samband med att hon vilat efter all behandling med tassen. Men när hon fortfarande är dålig, trots de två veckornas koppelpromenad efter operationen så bestämde jag mig så fort jag fick veta att hon var frisk att jag skulle ta tag i det här. 

Så med noll förtroende för Redog (jag inser nu att inga av alla de tusenlappar jag la hos dem har gjort någon effekt på vare sig knölen eller benet) ville jag hitta någon bra. Frågade experten Susann (som gått igenom alla tänkbara resor med sin förra hund) och hon bekräftade det jag själv tänkt: i första hand Anna på Hundkuranten. Så jag gick ut på nätet och bokade första bästa tid, redan igår då. Det tog henne knappt tio minuter av besöket att konstatera att korsbandet i knät är skadat. Och att det finns känningar av sträckningen samt en spänning i S1 kotan. De tre hänger ihop så det är inte konstigt. Men som hon sa, bara för att jag känner en spänning i en muskel så slutar jag inte leta vidare, allt hänger ihop. Kan säga att den undersökningen vi fick direkt efter skadan inte ens var i närheten av de här tio minuterna. Det var i vilket fall tydligt även för mig att se att hon hade ont i knät och Anna ville få en diagnos av ortoped. Hon trodde inte att det skulle behöva opereras, men hon vill inte själv ge den diagnosen. Så hon ringde en ortoped på Arninge klinik och bokade in en tid för oss nästa vecka, med beskrivning av vad hon behöver få veta och vart veterinären ska titta. Samtidigt bokade vi även upp oss på tider för att börja rehaba på en gång, med okej från veterinären. Så idag fick vi åka upp igen, liksom i morrn. Tur att jag har ljudboksprenumeration då det blir många timmar i bilen några gånger nu.. Jag har ändå gott hopp för att det ska gå att rehaba, hon har inte gett några andra indikationer. Men jag är jävligt sur på att de inte upptäckte det från början. Men, man bygger på sin kunskapsbank på vilka veterinärer och behandlare man ska anlita i vilka fall. 

1 kommentar:

Erika sa...

Grrr... Tänk att man ska behöva leta med förstoringsglas för att hitta kompetenta personer som kan behandla hunden. Nåväl, det låter som att ni nu har hamnat helt rätt så nu håller vi tummarna för Nässla!