Träning och en smärre hjärtattack

Den här veckan har Nässlas syster flyttat till uppfödaren inför valpningen vilket innebär att en av våra träningskompisar är otillgängliga. Av någon anledning hade Zandra också bestämt sig för att vara ohundig denna vecka men vilken glädje när hon ringde igår och berättade att de fått ändrade planer och kunde komma och träna lite med oss. Jag har ju väntat på att få göra de övningar vi lärt hos Eva och av någon anledning har jag inte fått arslet ur vagnen att göra det själv.. Men nu fick vi alltså träna på dirigeringar och sen på avlämningar i vatten. 

Efter helgen skaffade jag mig stängselpinnar för att få lite mer struktur på mina linjer och efter ett pass känner jag att de var verkligen värda det!  Snygga och raka linjetag med tydlighet för hund och matte. Fick också bra verktyg med mig från Eva om hur jag skulle göra när det inte går som jag vill, mest en bekräftelse på att så jag själv gjort är rätt, även om det finns många instruktörer/tränare som aldrig skulle göra så. Det verkar dock fungera över förväntan och vi kör vidare på det, nu betydligt mer konsekvent än tidigare. 

Sen åkte vi till ett ställe vid vatten för att träna avlämningar vid vatten och det blev stora framsteg snabbt för både Nässla och Lystra. På båda hundarna kunde man verkligen SE att de förstod vad det var vi ville, när de var på väg att skaka sig eller släppa men avbröt, på eget bevåg, för att komma in och göra rätt. Detta helt utan att ta i hunden eller säga åt den :) Sen märkte jag att Nässla flippade ur aningens stressmässigt och då gick inte så mycket bra förrän hon sansade sig, men det är ändå bra att få träna så här vid vatten för att få upp stressen lite och kunna träna ändå. Nu är min tanke att jag ska nöta det här och göra det till en normal sak och då även kunna blanda in fåglarna, utan att se dem som poslin, och bara träna, träna och träna, och få det till en vana att ALLTID komma in. Eller snarare, att jag ALDRIG ska behöva göra räddningar, för in har de kommit, sen är det jag som räddad dem från marken..

Jag har ingen egen film på mig och Nässla men jag lägger upp Zandras film som visar de övningar vi gjort i  stora drag. 

Just ja, hjärtattacken också. Den kom när vi precis stängt bagageluckan om hundarna och det kom en lösspringande pitbull (eller vad det nu var) i full fart utan någon människa i synhåll och med fullt fokus på hundarna. Fy sjutton alltså vad rädd jag blev och glad att vi hunnit få in dem, det där mötet hade inte blivit kul, för det var inte med lekinviter hunden kom.. Och vissa säger att de inte alls är rädda för denna typen av hund som de är för typ småhundar som kommer springande och är otrevliga. Ärligt talat hade min puls endast gått upp av irritation om det kommit en lös vavva, knappast av rädsla för min hunds säkerhet.