onsdag 12 december 2018

Rallychampion på hundmässan!

Jag tror att det här var tredje gången jag anmälde Nässla till att tävla på stora stockholm, en miljö som egentligen är för tuff för många hundar. Jag anmäler henne främst för att få ta med henne, jag slipper tänka på hundvakt (okej, det är ju hussen som har henne, men han har ju också intressen att ta hänsyn till) och får spendera tid med henne. Sen är hon cool och ganska oberörd. Den här gången blev jag dock lite tveksam när vi väl kom fram, för hon blev ganska tillbakadragen när vi skulle köa för att gå in och ville inte ta godis. Jag tänkte att om hon fortsätter så, så stryker jag henne från tävlingen och åker hem, men att det kanske berodde på lite chockartad miljö att kliva ut i: hundar som skäller/skriker/piper, kiss och bajslukt överallt och säkerligen en hel del stresshormoner i luften, så jag ville ändå ge henne en chans att landa i miljön. 

När vi väl kom in så var hon pigg och glad och luktade snabbt upp vilka montrar som hade godis framme och det blev istället svettigt att ta sig fram med henne lydigt vid sidan 😏 Hon fick med andra ord starta idag. Men efter anmälan passade vi på att ta en längre rastning innan det var dags för banvandring (vila i bilen för henne). Hon passade på att ta ett decemberdopp. 
När vi köade för att gå in kom det en man med en dvärgpudel och trängde sig emellan pga hans hund fick absolut inte bli blöt. Förutom det vidriga i att hunden då med andra ord inte får rastas ute förrän den visats i ringen den dagen så var det ju en del kontraster mot Nässlas uppvarvning. 
I år var det ganska tomt kring ringarna med rally, och mässan kändes mindre än vanligt vad gäller utställare. Jag tog dock inte hela turen runt så jag kanske missade något, men det kändes väldigt luftigt i stora hallen. Det gjorde förvisso ingenting heller, gott om plats för uppvärmning och att titta på de andra tävlandena.

Banan var riktigt tajt, började med ett slalom som sedan man kom in i igen men för att skicka till en kon. Vi tränar inte direkt ofta på konskick så min plan där var bara att skicka ut henne och skulle hon välja fel skulle jag bara gå på, det bli ju inte så stort avdrag för att hunden är för långt från konen som det blir om den inte lyssnar, välter kon eller nosar på den. Sen var mattan nerbajsad, så där kollade jag av hur jag skulle gå för att hon inte skulle kliva på det och dessutom är det ju luckor under mattan som slår, så det passade jag på att kolla av med henne utanför så hon inte skulle bli chockad. Som väntat dock helt oberörd. 

I väntan på vår tur fick vi syn på vår bloggkompis Erika och det var ju väldigt trevligt att få träffas på riktigt, sist blev bara ett snabbt hej på en rallytävling. Eftersom vi inte minglade så mycket i övrigt träffade vi inte på så många fler än våra klubbkompisar, även om det så klart inte är fy skam det heller, men man brukar ju träffa betydligt fler gamla kurskamrater från tiden som instruktör.
Ser ju nästan ut som vilken hall som helst med den där tomma bakgrunden. 
Ann som var på plats undrade om jag inte alls var nervös som bara satt där och konstaterade att efter nästa hund var det vår tur. Och nej, inte alls nervös faktiskt! Jag tror att döma hjälper en att bli mindre nervös, då jag är van att vara i den miljön. Sen när jag kopplade loss så kickade så klart lite adrenalin in, men jag hade en plan och en glad hund, det skulle nog lösa sig oavsett. Jenny satt på första parkett och fick till lite foton från vår runda. 
Öronen 😍 Snacka om att vara engagerad!
Fullt fokus
Konskicket här är alltså till den rosa konen, mitt emellan de gröna och gula konerna. Inte helt lätt. 
På planen upplevde jag att Nässla fick manas på lite extra till konen, men hon valde rätt och rundade den fint utan att välta. Men kanske att manandet skulle ge en bris och nosade hon inte på konen?  Dessutom stod hon inte still. Nästa moment var sitt helt om vänster sitt och på första sittet var hon på väg att sätta sig snett när jag rättade in henne och där tänkte jag att jag förlorade nog tre poäng om hon hunnit sätta sig innan. Sen flöt det på, ett något sent läggande kanske men i övrigt en härlig runda! Nässla var så klart nöjd med sin prestation och vi fick glada hejarrop av medtävlande som sa att det såg snyggt ut! 

Jag var ju dock lite osäker på om vi kanske fått ett och annat högre avdrag, jag tänkte 3 för oro, 1 nos, 1 bris på konskicket, sen 3 ff på rättningen och sedan sen på läggandet under gång, kanske låg jag precis på gränsen för ett kvalificerande resultat? Bröt mot min princip och började uppdatera resultatlistan och döm om min förvåning när vi hade fått 98 poäng -woohooo! Vi låg dessutom på pallplacering! Det visade sig att vi fick 1 bris på sättandet (så då var det nog så att hon aldrig hann sätta sig innan jag rättade in henne) och sedan 1 rör på stå framför. Den missade jag helt, men några vinner man och några förlorar man 😊 Och man dömer alltid sig själv hårdast.

Tänk att vi fick ett championat på hundmässan med höga finfina poäng och en pallplacering! 
Säg hej till FDI FDII HTM I LP I LP II NO VCH RLD N RLD F RLD A RLD M SE RallyCh SE VCH Lopplådans Näpna Nässla! Guldhunden som tar sin tolfte titel som tioåring 💖


1 kommentar:

Erika sa...

Men oj vad kul! Grattis till ny supertitel! Vilket fantastiskt ekipage ni är. Det var så roligt att ses!Och vilken gullis Nässla är ��.