lördag 14 november 2015

Kampanj på plats

I natt hade jag en dröm om att jag och Nässla tävlade lydnad i hallen. På gruppmomenten skulle hundarna sitta exakt bredvid varandra, alltså inte ens 20 cm mellan dem. Detta ledde till att Nässla inte klarade av momenten utan la sig på sittandet och ville inte vara kvar på läggandet. Självklart. Jag vaknade och tänkte att jag kan inte tävla henne när hon inte är helt trygg på platsliggningen. Det är inte schyst mot henne! Det är egentligen skit samma hur samtliga moment går, men mår hon inte bra på tävling har vi inte på tävling att göra. Punkt. 

Så nu blir det kampanj på platsliggning, även om vi inte har tillgång till arenan för all den träningen, men jag tänker att får hon göra det tillräckligt många gånger kommer det förhoppningsvis generaliseras. Så jag studsade upp och gjorde några dolda platser hemma som var långa, då jag vet att hon inte är stressad hemma när vi tränar det. Sen åkte vi till klubben och körde lite mer ute. Använde den där avståndsbelönaren (som inte räckte fullt så långt jag hade önskat) och gjorde MÅNGA repetitioner. Och så ska jag fortsätta, hela vägen fram till tävlingen. Nässla SKA känna sig lugn och trygg även om hon inte ser mig när vi tävlar, annars får det vara. 

När vi ändå var på klubben passade jag på att gå ett spår med henne då jag ska iväg på hundfria aktiviteter och hon ska vara hemma med hussen under kvällen och morgondagen. Hade glömt mobilerna hemma så det blev inget reggat, men det var ett ganska kort spår, kanske 400 meter, som slutade på grusvägen. Hon slarvade en hel del (det blåste och hon ville hellre vinda) men det värsta var när hon 50 meter innan slutet kliver av spåret och äter människobajs! Gaaaaah! Då var det slutspårat för fröken och det blev raka vägen till fängelset utan att passera gå! Varför bajsar folk där när det finns ett dass 100 meter bort?! I det läget finns det inget "Man måste sluta när det går bra så hunden har bra motivation till nästa pass", det var bara att åka hem, skicka ut hunden med ett grisöra på baksidan för lite rensning av tänderna. Uuuurk! 

Ni behöver inte oroa er, vi är sams nu ;-) Nu laddar jag för Madonna!

1 kommentar:

Erika sa...

Helt rätt! Där tog spåret slut :-) . Jag hade också blivit kinkig om min hund gjorde sådär. Och hon lär väl knappast går ner sig för det.

Selma missade slutpinnen häromdagen och jag tyckte att vi hunnit så långt förbi den innan jag begrep det så jag selade av och så blev det ingen slutbelöning (fast inga sura miner :-) ), vilket kändes surt då hon hade spårat så himla bra, men det hade blivit ännu konstigare att gå tillbaka och nästan hjälpa henne att hitta pinnen. Och inte hade hon tappat sugen för det, för på veckans andra spår så körde hon järnet och bara smackade upp slutpinnen :-) .

Kan inte begripa varför folk gör sådär när det finns toaletter i närheten. Så frrruktansvärt äckligt.