Sjukskrivning

Nästa vecka ska jag äntligen operera min fot efter snart tre år av smärta. Något jag både ser fram emot och oroar mig för. Jag ser fram emot att bli smärtfri men vet att det kommer att göra väldigt ont efter operationen och att flera veckors sjukskrivning kommer att göra mig rastlös .. Men förhoppningsvis är det lika fint väder som vi haft nu ett tag och jag kanske kan ägna dagarna ute på altanen i solen. 

Spontandejt i Ågesta

I går blev det en oplanerad dejt i Ågesta med några Lopplådor och ett par hundar utifrån. Solen sken, hundarna hade kul och vi alla fick till bra träning, kan man få en bättre lördag än så i mars?

Nässla ska få sig en markering kastad av Jens och hans små tjejer. Ut i vassen (eller upp i träden) är inga problem!

Greppet däremot är det lite sisådär med.. 

Fokuserade hundar

Systrarna sisters

Jag tror vi var 6 förare och 7 hundar för dagen

Thisbe

Katten bland hermelinerna, labben Intro. Fördelen med att se såna här ynglingar är att man inser hur långt man har kommit och hur skönt det är med en äldre hund.. 

Kristina med bärfisarna, Intro är inte still

Hopp och lek

Nässla försöker lära ynglingarna att ta ett svalkande dopp, men ingen annan föll för det

Dagens spår

Fortsätter med projektet att kunna spåra på asfalt. Idag var jag lite lat och tog det hemmavid. 

Började i skogen för att återigen få upp motivationen, gick sedan över en cykelväg och sedan över en bilväg och precis efter den låg en klöv. I skogen var det lite varierat om det var blod eller inte, hade inte så mycket i flaskan utan ville försäkra mig att det skulle finnas kvar till asfalten. 

I skogen gick det, som vanligt nu för tiden, superbra. Tuffar på i hög motivation och har full koll på spåret. Vid den första vägen tvekade hon lite, men kom hyfsat fort på att hon kunde gå över. Vid den andra däremot var hon betydligt mer tveksam och när hon väl fick korn på ett blodspår så spårade hon bara halva sträckan över, resten lyfte hon på huvudet. 

Även om det inte blev lika bra som förra gången där hon språrade över hela vägen så var det ändå lite framsteg. Inte alls lika lång förvirring som tidigare gånger. Vi får helt enkelt fortsätta så här. 

Rallytävling Flens bk mästarklass

Ytterligare en samling mitt på dagen med gott om tid för att pyssla hemma innan vi åkte. Dagens mål kunde ni läsa i det förra inlägget men det var att vara stilla i honnören, inte välta kon och helst över 90 poäng. Alla dessa plus ta oss igenom åttans frestelse klarade vi av idag!

Roligt med dagens tävling var att vi var många från vår klubb där och tävlade och det är ju alltid extra kul att få heja på klubbkamraterna! Här är en bild från vår samling som Arlos matte Britt-Marie tagit på en liten del av Kungsörsligan, stulen från Facebook. 

Vad jag gör vet jag inte men det var en synnerligen effektiv uppvärmning!

Banan var inte helt enkel och det var nog mer högerhandling än vad hunden fick vara på vänster sida. Roligt tycker så klart vi som gillar att träna svårt att det numera börjar komma domare som utmanar oss tävlande! Denna domare ska komma till vår dubbeltävling i vår, det ser vi fram emot, gillade både hennes bana och hur hon var, det lilla jag hade med henne att göra och såg. 

Banskissen, gav lite oro när man såg den, tror alla utslagsmoment generellt fanns med.. 

Lyckades för första gången få det filmat också (när vi inte har bästa Zandra med som alltid själv tar initiativ till det). Förvisso kasst, men ska ni titta så titta på sändande till kon - aka Nässla kan flyga. Jag försökte att inte höra något av omgivningen men det skrattet alla gjorde när hon flög fram gick igenom min bubbla ;-)

Ruskigt taggad hund som kändes som att hon kunde explodera när som helst! Det blev en ganska lång väntan på slutresultatet även om vi hade en liten skvallrare hemmavid som hörde av sig om att det gått ganska bra för oss. Vi slutade på 93 poäng (avdrag två st bris 3 för inkallningen och sidbyte bakom samt en nos) och en delad tredjeplats! Wohooo! Alla mål uppnådda (hon stod blick stilla i honnören) och med detta blev det en perfekt helg!! Domarkomentaren var: Underbar glädje! Fin följsamhet och kontakt!!

Nässlas pris, sluta fota låt mig äta!

LP I

Igår var det då äntligen dags att få ett avslut på den här förbenade lydnaden! De sista passen med Nässla hade verkligen varit av det sämre slaget - hon förstod absolut inte läggande under gång och la sig varje gång jag lämnade henne.. Jag kände mig dessutom helt opepp att peta i detaljer, men lyckades tack vare bästa Zandra ändå komma iväg på ett pass för lite träning. När vi donade med en detalj tyckte jag ändå att nästa detalj blev sämre och min motivation tröt.. 

Gårdagens tävling hade sen samling för oss vilket gjorde att vi hade gott om tid för diverse saker här hemma. Gå promenad i skogen, chilla lite men framförallt träna lite till hemma på gården. Då gick det helt plötsligt bättre och jag kunde börja peta i andra detaljer mot vad jag gjort tidigare och jag kände för första gången sedan anmälan att vi faktiskt hade goda chanser! 

Dagens mål blev ett lyckat läggande och att jag skulle vara fokuserad på att vara tydlig mot Nässla hela tiden. För första gången låg inte mina tankar på platsliggningen vilket kändes så otroligt skönt. 

Redan utanför när vi stod på kö för att gå in kände jag att hon verkligen var helt balanserad för dagens uppgift. Inte hungrig, inte för energisk och inte trött. Det kunde verkligen bli bra idag. 

Började med oturen att någon tittade in i fönstret bakom oss precis när vi börjat vilket drog ner en hel del på linförigheten. Jag sket i det och jobbade vidare och förutom att hon helt klart var störd av fönstret en hel del var det vårt bästa fotgående någonsin på tävling. Nåja, synd att det inte syns i poängen.. Poängen i allmänhet blev väldigt låga jämfört med hur vi har blivit bedömnda tidigare på samma utförande, men nåja, förhoppningsvis är det åtminstone lika hårt för samtliga tävlande under dagen och vi klarade ju oss med marginal ändå. Någon gång tittade jag upp på poängen men tyckte det var så låga så jag försökte låta bli så jag inte skulle bli störd av det. 

Programmet gick bra och jag är så nöjd med hur jag och Nässla jobbade ihop och hur hon höll ihop så fint och balanserat genom hela programmet. När jag sprang ut sket jag ärligt talat i hur det hade gått, det kändes bara så bra! 

Med närmare 30 starter och vi var precis i starten blev det en lång väntan på platsliggningen. Vi både promenerade och minglade innan det var dags och skönt var att jag mådde inte ens dåligt. Väl dags kände jag mig trygg (om än skakig) och trots att en hund sprang i full galopp till sin förare det första den gjorde när vi gått bort så låg hon bara och tittade på mig (tror hon faktiskt såg det som någon slags störningsträning och bestämde sig för att inte gå på något mer idag). Tandvisningen var också lugn och sansad och hon följde mig och tittade på mig under hela proceduren och verkligen litade på mig, lilla hjärtat. 

Våra mål uppfylldes med råge under tävlingen och dessutom fick vi 175p vilket gav oss ett LP I och en fjärdeplacering av över 20 startande, närmare 30.. Det blir ett bra avslut för säsongens lydnadskarriär!

Nu laddar vi om, idag blir det rallytävling i Flen. Dagens mål är att vara stilla i honnören och inga minus på sändande till kon om den är med. Det skulle också vara kul att för en gångs skull komma över 90 p i klassen, men med min lilla vessla kan vad som helst hända ;-)

Nu kör vi 2.0

Nu är livets första freestyletävlingar bokade! På Kristi flygare åker vi med Zandra och kör premiären. Då har vi vara den där lilla detaljen med att göra ett program.. Men det tar vi tag i efter helgens lydnad och rallytävling (och jag ser verkligen fram emot att slippa lydnaden, inte min grej alltså!)

Varför jag inte vill ha valp på ett bra tag..

Jag minns den här skiten..

Nu kör vi!

Spår på asfalt, försök två

Eller blir det tre med tanke på mitt och Zandras spår? Nåja, i vilket fall, idag var det en ledig dag ( de kommer mer regelbundet nu då jag nästan slutat mitt ena jobb) och då tänkte jag passa på att leta rätt på en bra asfalt i närheten av en skog som ingen (eller tillräckligt få) kör på. Sagt och gjort! 

Började med att gå en vända i skogen för att hon skulle hinna få upp lite motivation och komma in i det. Sen gick jag helt enkelt bara över en väg och grävde ner klöven precis på andra sidan. Jag hade tänkt jag skulle ha den i fickan och kasta över huvudet när/om hon hade nosen i asfalten, men då jag hade vanlig jacka på mig var jag inte då sugen på att besudla fickorna med snusk. 

Nässla hade sett ganska mycket från bilen och var rejält taggad. Hon fick gå direkt och puffade på väldigt fint i skogen. Väl vid vägkanten så blev hon väldigt förvirrad och provade spåra åt alla håll utom vägen. Jag visade på en blodfläck och när hon satte ner nosen berömde och peppade jag massor och hon fortsatte spåra på asfalten! Jag "ja!"-ade henne hela vägen vilket verkade göra henne säker och belöningen kom verkligen på helt rätt ställe idag! Bara att fortsätta med såna här små snuttar så ska hon väl snart lära sig att bovar och älgar faktiskt också bör hittas på asfalt. ;-)

Årets första..

I går kväll plockade jag årets första fästing på Nässla.. Den var plockvänlig så jag gissar att den suttit sen helgen då vi var i skogen och spårade. Bara att dra fram halsbandet med andra ord, usch! 

Har också hört flera rapporter om huggormar, så akta hundnosarna. 

En dag i solen med apporteringsträning

Idag for vi till Bitte för lite kvalitetsträning, bara vi och systrarna Nässla och Ploj. Vi hade bestämt redan i förväg vad vi skulle göra och vi fick till en bra träning idag! Fokus för mig skulle vara transporter och svåra markeringar och stadga. 

Vi började med transport ner mot vattnet, Bitte gick före oss och stannade här och där för att jobba bort från vattnet i ett litet sök och vi var passiva. Gick tillbaka upp till bilen och gjorde om det då vi gick före och jobbade med söket. Förutom att Nässla lyckades bada i samband med söket (och hitta en dummy i vassen från förra året!!) gick det sååå bra. Hon höll ihop och med tanke på att hon tjöt i bilen innan så är jag verkligen imponerad! 

Efter det bytte vi plats och gick fot in i skogen förbi lite högar med vilt. På plats började vi med markeringar. Jag sköt först åt Bitte och fy 17 vad apporterna flög!! Bitte har ont i handen och kan inte skjuta så jag chansade med Nässla och sköt själv åt henne (med risk för knallning) men hon satt så fint kvar, mycket bättre än vanligt. Hon kanske är gjord för att jag ska jaga själv med henne.. 

Efter svåra markeringar slog Bitte ihop sina händer som en smäll och det var enda gången Nässla tappade kontrollen och drog. Det får ses som ett mycket bra pass ändå, för om hon är het i normala fall så är det inget i jämförelse med hur hon är hos Bitte.. 

Efter transport till bilen blev det hopp och lek för hundarna och fika för mattarna. Ingen fika är så god som den i skogen i samband med träningen ;-) 

När vi kom hem blev det två timmars promenad i solen med Zandra och Lova och Lystra. Härlig dag helt enkelt!!

Ett riktigt spår också!

I lördags eftermiddag hörde Zandra av sig och undrade om det inte var dags för lite spår. Bara att vi var lediga samma helg var väl ett skäl nog att slå till! Vi la det under lördagen på ny plats och gick det tidigt på söndag morgon. Vi la båda blodspår. 

Nässla fick gå ett spår i öppen skog men med start vid en väg plus en passage över en väg innan slutet. Vid starten hade hon, inte helt oväntat, svårt att förstå att hon kunde spåra över vägen. Hon nosade, gick lite på vägen men sen var det som att hjärnan vaknade till också att på vägar nosar man icke! Hon fick ta sin tid att lösa det själv och tillslut hittade hon över till andra sidan och tuggade på, rejäl skillnad. Mitt i blev det lite lintrassel och jag fick stanna henne. När hon skulle gå var hon först lite tveksam men sen när jag sa varsågod så la hon i alla sina växlar! Tuggade på fram till vägen, blev återigen förvirrad och löste det först när hon tagit sig över vägen utan att spåra. Här kan vi ha trasslat till det lite genom att slutet låg så nära så hon vindade mer på klöven. 

Till nästa spår ska jag korsa vägen fler gånger under spåret så det blir ett helt normalt inslag, så får vi se om hon kan börja tänka sig att även hårdare underlag kan vara spårbärande.. 

Lilla Lystra fick komma ut efter Nässla och även hon har förbättrat sig avsevärt sen vi gick på kursen för Tobias. Så roligt att vi båda kunde få åka hem med hundar som vi är nöjda med, det minns jag inte sist vi gjorde tillsammans ;)

Spår på asfalt, försök ett

Nyss inkommen efter försök nummer ett att spåra blod på asfalt.. Hade lagt ett par hundra meter spår längs med en väg där få går här utanför. Det gick inte alls bra, hon förstår verkligen inte vitsen med att nosa på asfalten och enda gången hon spårade bra var i en tunnel där det inte fanns alternativet att gå ut mot gräset på sidan. Så nästa spår måste vara på en större plätt asfalt där det inte finns alternativ mot hårt underlag. Troligtvis ska jag inte heller ha en klöv på slutet, såvida jag inte är 100% säker att hon inte kan vinda den. 

Spårade

Idag var det dags att testa av längden på spår, för att jag ska kunna träna Nässla till att bli uthållig länge i spåret. Målet var 1 km och jag la det här i kvarteret. Kampflätan fick vara slutet. 

Tack vare run keeper hade jag koll på att jag gick 1,3 km med start och slut på tomten. Först lite asfalt, över på grus in i skogen och efter en lång bit i skogen ut på asfalt igen för att varva lite mellan gräs och asfalt innan vi kom ut på ängsmark innan till slutet. 

Det gick sådär i början, jag kunde verkligen höra att hon försökte nosa ordentligt men förstod nog inte riktigt. När vi kom ut på gruset blev hon lite mer intresserad och när det svängde in i skogen slängde hon på gasen!! Ut på asfalten och gräsmattan vindade hon mer sig till rätt plats och på ängsmarken jobbade hon på väldigt fint. 

Till nästa långa spår ska jag bara köra skog och parallellt ska jag börja med lite asfaltspår. Tror jag ska börja med viltspår på asfalten för att höja motivationen lite mer. 

Träffade på dessa i spåret, 5 mars känns lite väl tidigt, men de insisterade på att det är vår..

Våren är här

Någon är inte lika nöjd över snöns avtagande..

Dådkraft?

Idag har vi haft en härlig dag på muskö med Jens och en hel drös med bärfisrelaterade hundar och förare (bärfisar kallas Thisbes kull, då alla heter något bär-relaterat i stamtavlan). Så det var mostrar (som Nässla) och faster bland annat. Först lite träning och efter det knytis, med den omtänksamma tanken från Hanna att allt skulle vara ätbart även för en icke köttätare som jag :) Mycket uppskattat! Det kan ju inre bli annat än trevligt och det planerades både för wt, lopplåde-cup och utställning (nåja, inte för min del..). 

Under träningen skulle jag skicka Nässla på en mycket svår dirigering, över en väg, genom ett stängsel, förbi vass/vattenhål och upp på en kulle. Stängslet ställde till det för Nässla och på ena stället hon tog sig in hamnade hon in mot vattnet och vek av och på det andra hamnade hon i ett annat område. Till sist tänkte jag att istället för att skicka om så fick hon ta sig fram den vägen hon valde vilket var genom vattnet. Runt vattnet famns det dock ett stängsel till som Nässla drog rätt in i på vägen ner. Hon skrek till och det rasslade rätt ordentligt, men hon stannade inte ens upp!! Vidare rakt på, genom vassen, över vattnet och på andra sidan tog hon (äntligen) mina signaler. Hämta dummyn och sen hem igen. Är inte det dådkraft så säg, för den där smällen hade nog fått många hundar att både komma tillbaka och vägra att gå fram igen. När hon kom tillbaka var hon lite röd vid ögat, när vi kom hem så hade hon en svullnad över nosen så det är lätt att se var stängslet tog. 

Min lilla krigarprinsessa!